Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Grefve Tolstoy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teologisk »tro», utan den är den omedelbara
»kännedomen om lifvets mening, hvilken gör, att
menniskan icke gör slut på sin tillvaro utan lefver.
Tron är lifvets kraft. Om människan lefver,
är det derför att hon tror på någonting».[1]
Han insåg nu, att den ståndpunkt, som
han i likhet med en Schopenhauer, en Salomo
m. fl. intagit var ohållbar. De hade uppfattat
lifvet såsom meningslöst, och likväl hade de
ej med ens gjort slut derpå. Alla deras
resonnemang hade rört sig i en magisk cirkel,
ty 0 måste alltid vara lika med 0. Han
började äfven fatta, att i de svar, som tron gaf
på lifvets frågor, låg ett djup af mensklig
visdom, som ensam förmådde uppfatta lifvets
betydelse och ändamål.
Detta insåg han, men det skänkte honom
föga tröst. Han var villig att tro, med vilkor
att det härför icke fordrades att förneka
förnuftet, ty detta skulle vara en lögn. Han
började nu studera buddismen, mohamedanismen
och kristendomen i dess urskrifter. Till den
ändan lärde han sig vid öfver 40 års ålder
grekiska språket. Dessutom vinnlade han sig om
att lära känna kristendomen genom att studera
dess bekännare, som omgåfvo honom, både
ortodoxa och evangeliska.
Trots alla medgifvanden och alt
undvikande af diskussioner kunde han ej dela dessa
människors tro. Hvad som för dem gälde
såsom tro var ingen förklaring, utan ett
fördunklande af lifvets betydelse. Ju mer de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
