- Project Runeberg -  Aqvareller från en resa. I. En vinter i Frankrike /
15

(1873) Author: Ebba Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiden är kort och krafterna små, trötta ej men lifva, och
man lemnar då ett musenm utan denna känsla af obeskrif-
ligt elände och leda, liknande sjösjuka, som resande hafva
att genomgå ibland och som man sedan alltid påminner
sig när det är fråga om dylika saker — litet och väl sedt
är bättre än mycket och flygtigt. En annan gång kan
man taga för sig mera och blir aldrig denna andra gång
af, nå väl, då har man ännu mindre qvar efter att hafva
rusat genom ett museum på några timmar, ifrån det första
rummet till det sista.

Frue Kirke kan man ej se för ofta; låt vara att dess
byggnadssätt ej öfverensstämmer med vår föreställning om
vacker kyrkstil, men det hela tillsammans är så vackert.
Gruppen Johannes predikande i öknen tröttnar man ej
heller att betrakta, och i Thorvaldsens museum tjusa Hebe
och de festa af basrelieferna. Den förstår ej antiken, som
sett litet deraf, men kan den framvisa täckare saker? Det
skall bli eget att förnimma om vi öfvergå till deras antal,
som vurma och falla i förtjusning öfver bruna ben och af-
slagna händer utan tummar, eller fruntimmer, svarta som
mumier och utan hufvud, hvilka fått namn af gudinnor.
Nägra få vackra finnas i Stockholm och i Lundon, men
mängden vill det fantasi till att finna sköna. Likaså är
det ock med taflor; nog är det roligt att se friska färger,
bestämda skuggor och ej ett oredigt brunt och sprucket
litet stycke, som man hör är ett mästerverk och värdt
hundratusental.

Köpenhamns förstäder växa dagligén, kan man säga,
ty der bygges otroligt och’ nu är det stad ut till Fredriks-
bergs portar. Vi åkte dit en ljum, Jugn förmiddag och
återsågo dess härliga park och Sönnermarkens melankoliska
alléer, men målet för resan denna gång var ett litet täckt
hus nära Fredriksberg, der Danmarks enkedrottning och äf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reaqvarell/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free