Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248’
draga en oskyldig varelse med mig i sjelfskapadt
elände. Jag har ju nu sqvadron, och jag är skuldfri.
På mitt författareskap har jag redan vunnit hvad
som bör räcka till en tarflig bosättning. Ni vet att
jag är road af landtbruk och har förvärfvat någon
insigt deruti: jag kan ju då arrendera en egendom.
Efter menskligt förutseende skall Ada således ej komma
att lida nöd med mig; och skulle det högre
förutseendet finna oss behöfva denna pröfning, så träffar den
oss lika lätt, om vi än begynte med millioner. — Gör
oss till viljes, min vän, min far!
— Hjertans barn, det är ju omöjligt! Jag har
ingen rättighet att taga min myndlings penningar;
jag måste lagligen rddovisa för deras förvaltning. Hon
har ingen rättighet att ge bort dem, ty hon är
omyndig. Och om vi begge tillsammans skola få rättighet
att disponera dem efter behag, så måste hon likväl
först bli din hustru.
— Jag vet det. Men vill ni ej, med
förmyndarens rätt att placera myndlingens medel, taga dem
som ett lån till dess vi kunna lagligen afträda dem,
så låta vi lysa för oss alla tre gångerna nästa söndag
och viga oss i lika stor hast, hvarefter vi ha full
rätt att bortgifva våra håfvor. — Yill du ej göra detta
för din far, min älskade?
— Jo, — svarade Ada, rodnande, men utan
tvekan.
— Mina barn! mina goda kära barn! Jag ser
väl att jag måste låta rädda mig »af er, — ropade
öfversten, och tårar runnö öfver hans kinder. — Ja,
det är omöjligt att skjuta ifrån sig hvad som så
hjertligt bjudes. Min heder 6kall bli fläckfri inför
verl-don, fastän för alltid brännmärkt i mitt eget
medvetande! Och — — —
— Ack, ni besynnerliga menniskor med er
heder! — afbröt honom herr Adrian. — Liksom det
inte just skulle vara din bästa heder om du kände
dig så brännmärkt inför ditt eget samvete, så usel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
