- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
114

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

och grät alldeles förskräckligt. Jag visste mte hvad
jag skulle taga mig till med henne. Vi somnade ej
på en hel evighet.

— Kära du! Och hur är det med henne i dag?

— Jo förträffligt. Jag skall väl gå in och se
om hon inte er färdig snart.

Gnolande på en vals hoppade Emérence bort, och
herr Stjernefält sade till Ada:

— Baron Lejonrams idéer spöka i hufvudet på
dig, min flicka; derföre har du vändt saken på alla
sidor för att rätt få syn på synden. Men ännu kan
du inte rigtigt se den genom hans glasögon ändå.
Och jag kan inte rätt se den genom dina en gång,
det säger jag. Balerna äro ett falt för fåfänga och
dumheter — får gå! Men jag undrar hvar vi inte
stöta på sådane fält? Inte komma vi ifrån den här
hemma åtminstone, och att fly våra samqväm i den
akt och mening, vore ungefär detsamma som att göra
sig till munk eller eremit för att bli helig.
Extra-valser och galenskaper kan du låta bli en annan gång;
men hänga ut en skylt, hvarpå man skulle tro sig i
stora bokstäfver läsa det afskydda och afskyvärda
ordet "skenhelighet", vill jag icke att du skall göra,
och du gjorde det i samma stund du förklarade dig
icke kunna fara på en bal för syndens och dina
grundsatsers skull. Du lär ej kunna uppträda som
sedereformator här med någon framgång, det jag kan se.
Folket får vaka och långhänga antingen du är med
eller icke och ingen smula mer för din skull. Du kan
visserligen ha en mission att utföra i hemmet, mitt
barn, du torde småningom genom Guds nåd kunna,
verka godt hos de dina; men då får du icke stöta
dem för hufvudet genom ovisligt nit, ty med sådant
kan man förderfva den bästa sak.

— Allt detta har jag redan sagt mig sjelf,
farbror. Men då har jag tyckt mig höra baronen
hvi-ska, med sin mystiska ton: Den som vill vara Guds
vän måste vara verldens ovän. Månne icke han
förmår göra stora och underliga ting med menniskohjertan?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free