Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
predikningar. Palmsöndagen har sitt namn af de palmqvistar folket strödde pä vägen vid Jesu
inridande i Jerusalem, hvarför dagen äfven blifvit kallad »Blomsterpåsk»; med denna dag
börjades påskhelgen ocb varade två veckor eller 15 dagar, af hvilka hvar och en firades såsom särskild,
högtidsdag. Den första af dessa veckor kallades Dymmelveckan, af ordet dommel, stor, alltså
»stora veckan», icke så, som hade den flere dagar än andra veckor, ntan derför, att så stora
väl-gerningar nnder denna vecka tillskyndats menskligheten; eller ock af dnmb, stum, tyst, »tysta
veckan», emedan ingen klockringning då flck höras. Hos oss bar denna benämning särdeles fästa t
sig vid onsdagen, som kallas dymmelonsdag och af okunnigheten har trots fått namn af döma,
eller att Jesus på denna dag dömdes att korsfästas. Skärtorsdag har fått sitt namn af »skära»
(rena), emedan man då renade sig ifrån den aska, som under sista tiden burits. Långfredag
har fått detta namn dels emedan dagen var lång för Pörsonaren, dels deraf, att gudstjänsten
och fastan då räckte längre än vanligt. Påskdagen var all fasta jemte andra sorgetecken förbi,
och nu följde en glädjetid, lika lång som dén föregående sorgetiden; första veckan, som var
andra påskveckan, hölls gudstjenst hvar dag. hvaraf vi ännu hafva qvar Annandag-påsk; för att ‘
hindra den fortfarande glädjen att bli alltför öfverdrifven, stadgades på femte söudagen efter påsk
en sorge-, bot-, bön- och faste-dag, efter hvilken vi ännu bafva qvar Böne-Söndag. Påföljande
torsdag, som är den 40:de dagen efter påskdagen, tirades Jesu himmelsfärd, liksom ännu hos oss,
men med deuna dag ansågs fordom Pingsthögtiden taga sin början.
Pingst, den tredje af den kristna kyrkans stora högtider, har sitt namn af
grekiska ordet Pentekoste “den femtionde*1, emedan den kommer 50 dagar efter
påsk. Dess oktav är, som förut är nämdt, Helga Trefaldighetsdag.
Pingst firas till minne af den helige Andes utgjutande öfver apostlarne, hvarigenom de
erhöllo förnyad kraft och mod till utbredande af sin mästares Jesu lära; men denna dag har
derjemte äfven en annan, äldre och vigtigare betydelse, hvilken i dagens text dock icke omnämnes.
Enligt bibeln, 2 Mos. 19: 1, var det på tredje månaden efter israeliternas utgång ur Egypten,
således just vid pingsttiden, som Mose från Siuai berg förkunnade dem de tio bud, som ännu
utgöra grunden för all lagstiftning. Pingstfesten firades också med mycken andakt af så väl
judarne som de första kristna, men påbjöds ej af någon andlig myndighet förr, än på ett
kyrkomöte i Elvira i Spanien år 305. Påföljande söndag firades äfven med stor högtidlighet under
namn af åtlondedag-pingst, och blef sedermera i I3:de eller 14:de århundradet invigd åt den
heliga Treenigheten under namn nf Trefaldighetssöndag (dies trinitatis).
Särskilda helgedagar. Vi hafva i det föregående hufvudsakligast omtalat de
kyrkohögtider, som iinnu hos oss firas, jemte anledningen till och tiden för deras
uppkomst; vi vilja nu äfven meddela en kort öfversigt af sådana helgedagar och
religionsbruk, som numera icke i vår kyrka* förekomma.
Den riktning kristendomen redau tidigt erhöll genom romerska prestväldet, nemligen
uteslutande af all inre anda ocb lif och beräkning på att ensamt göra intryck på de yttre sinnena
med all upptänklig pomp och ståt, gjorde särdeles vigtigt så väl att inrätta så många högtider
som möjligt, som ock att fira dessa med allt hvad som kunde vara mest imponerande för öga
och öra. Alla de personer, som af påfven förklarades som helgon, fingo dagar under året, hvilkas
firande dock hade olika grader. Näst Kristus-dagar voro Mnria-dagar högst ansedda, och såduna
inrättades ej allenast efter bibeln ntan äfven efter godtyckliga sagor; dernäst kommo apostlarna,
jemte sådana dagnr, som någon för kristendomen märklig händelse, verkligen eller efter
förevändning, inträffat. De förnämsta nf sådana högtider voro:
Johannes Evangelistens dag, tredje dag julj han var Jesu käraste lärjunge och blef prisad
för sin kyskhet oel; ogifta lefnad. Menlösa ■ Barns dag, fjerde dag jul, firad till minne af de
barn, som . Herodes lät döda i Betlehem, hvilka kallades »martyrernas blomster». Pauli
omvändelsedag, den 25 Januari, började firas i 13:de århundradet och upptogs äfven i protestantiska
kyrkan, emedan den’liar bibliskt ursprung. Petrus Cathedralus, Petri stol, af våra förfäder kallad
»Pehr i stolen», den 22 februari, firad till minne af S:t Petri biskopssäte i Antiochia, innan han
kom till Roiq. Fyrtio Martyrers dag, den 9 Mars, förvarar minnet af 40 unga soldater i
Capa-dosien i mindre Asien, hvilka sjelfva angåfvo sig som kristna och derför, sedan de nakna måst
ligga en natt på en tillfrusen sjö, blefvo lefvande brände, hvilket skedde den 9 mars 320.
Kors-messa om våren, den 3 maj, kallades äfven »korsets nppfinnelsedag», emedan kejsarinnan Helena
Konstantin den stores moder, som vallfärdat till Jerusalem, der skall denna dag år 326 hafva
funnit det kors, hvarpå Jesus dött. Gångdagarne, de tre dagarne mellan Bönsöndag och Kristi
himmelsfärdsdag, på hvilka, jemte vanlig gudstjenst, folket brukade under klockringning gä omkring
sina åkrar och ängar och uppläsa böner till Gud, jungfru Maria och helgonen att afböja
landsplågor och välsigna land och rike. Framför dem bars då ett svart kors, hvaraf dessa dagar äfven
kallades »svarta korsets dagar». Helga likarna dag eller Kristi Kropps fest, firades sedan 1264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
