Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigheten i Julianska räkningen, rättades i den Gregorianska medels den
bestämmelsen, att sedan årstiden genom beköfligt antal dagars uteslutande blifvit återförd
till hvad den vid Nicæiska mötet var, skulle, för att der bibehålla den, af 400
år 3 skottdagar indragas på det sätt, att endast de jemna 100-tal, hvilkas två
första siffror kunna divideras med 4, skulle bli skottår, men icke de öfriga; således
skulle åren 1600, 2000, 2400 o. s. v. vara skottår, men 1700, 1800,1900, 2100
o. s. v. bli vanliga år, oaktadt äfven dessa, enligt den antagna 4-räkningen,
borde vara skottår och i den Julianska beräkningen eller gamla stilen också räknas
som sådana, kvarigenom deras årstid skrider tillbaka 3d 2t 33’ 20" pä 400 år, men
uti den Gregorianska Räkningen eller nya stilen, som under denna tid har endast
97 skottår, bibehåller sig någorlunda oförändrad. Den sistnämnda eller
Gregorianska beräkningens företräde är häraf gifvet, men alldeles felfri är den likväl
icke ty de nämnda 2t 33’ 20", som minskningen på 400 år öfverskjuter 3
dagar, göra på 4000 år 25t 33’ 20"; men äfven denna ojemnliot kan i det
närmaste afbjelpas derigenom, att hvart 4:de årtusende ytterligare en skottdag
ute-lemnas. Hufvudafsigten med nya stilens införande, som var att få
vårdägjem-ningen alltid på bestämdt klockslag, vanns icke heller, ty af hvad ofvan är sagdt
är en naturlig följd, att ifrågavarande ögonblick skall variera alla vanliga år,
men dock aldrig öfverstiga ett dygn, hvilket vid nästa skottår åter rättas.
Månader, årets förnämsta delning, liafva sin benämning af månen, första
anledningen till deras upptagande, ehuru våra borgerliga månader, till antalet
tolf, enligt hvad ofvan är anfördt icke kunna instämma med månens gång, utan
äro afsedda för det allmänna lifvets nytta och af denna anledning så ställde, att
hvaren af dem alltid inträffar vid samma årstid.
En Vecka består af 7 dygn; denna slags beräkning torde hafva sin
anledning i Mosis berättelse om skapelsen, ehuru det ej är osannolikt att grunden
härför ligger i månens fyra skiften, ny, första qvarteret, fullmåne och sista qvarteret,
mellan hvilka hvardera anses förflyta 7 dagar, och häraf kallar man 4 veckor
för en månad, ehuru ingendera af dessa tidsbestämningar är fullkomligt riktig.
Dagar eller dygn, från den ena midnatten till den andra, äro icke alla lika
långa, utan tidtals längre, tidtals åter kortare, än ett jemt gående urs 24
timmar. Om anledningen härtill och följden häraf se sid. 145.
limnumte, hvilka icke bero af himlakropparnas rörelser, utan äro mekaniskt
bestämda efter soldygnens medellängd under ett helt år, äro följaktligen icke
underkastade några förändringar; samma förhållande är med minuter och sekunder.
Uti allmänna lifvet hos oss är en särskild indelning af året mycket vaulig; denna består af
tre månader eller f:dels år, och kallas derför allmännast ett qvartnl, men benämnes af allmogeu
i vissa provinser en tretting, emedan den ntgör tretton veckor. Arets alla qvartal eller
trettin-gar äro likväl ej fullkomligt lika, ty den första, Jan.—Mars, innehåller 90 eller 91 dagar, den
andra, April—Jnni, 91 samt tredje och fjerde, Juli—-Sept. och Okt.—Dec. hvardera 92 dagar.
I aftärslifvet nämnas mest 30, 60 och 90 dagar i stället för 1, 2 eller 3 månader, och på samma
sätt äfven för längre tider.
Ett Decennium är en tid af på hvarandra följande 10 år oclr ett Sekel
ut-göres af 100 år. Med Cykel eller Cirkel deremot förstås i tideräkningen något
visst antal år, efter hvilkas förlopp vissa förhållanden, som under dem egt rum,
åter inträda *i samma ordning. Yi hafva i kristna tideräkningen två cykler,
uem-ligen måncykeln, som är 19 år, och solcykeln, 28 år; härtill kommer
indiktions-cykeln, 15 år. En Period åter innefattar flere cykler, hvilka på en gång
sammanträffa på periodens sista år. Sådana tidsbestämningar äro Yietorii period, en
tid af 532 år, då sol- och måncyklerna sammanträffa, samt Julianska perioden,
7980 år, då de bägge nämnde cyklerna sammanträffa med indictionscykeln.
Fördelen af kännedom om cyklerna ligger deruti, att efter dem kunna veckodagar,
månskiften med mera dylikt i förtid bestämmas för hvilket år som helst; kunskap om perioderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
