Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti Norge: Ad. Tidmand, £ 1814, d. 1876; lians Gude, f. 1825. Uti Sverige:
David Klöker von Ehrmstrahl, född i Hamburg 1629, d. 1698; Carl Gustaf Pilo,
f. 1712, d. 1794; Alexander Roslin, £ 1718, d. 1793; Pehr Hörberg, f. 1746, d.
1819; Carl Fredrik von Breda, £ 1759, d. 1818; Carl Johan Fahlorantz, f. 1774,
d. 1861; Pehr Wickenberg, f. 1812, d. 1846; Josef Magnus Stäck, £ 1812, d. 1868;
Johan Fredrik Höckert, £ 1826, d. 1866; Edv. Bergh, £ 1828, d. 1880.
.Benämningen måleri användes äfven för några andra sätt att frambringa
figurer på slät grund; sådana äro: Miniaturmålning, som väl verkställes med
pensel, men icke med streck, utan med punkter. (Med ordet ‘‘miniatyr" förstås
eljest förminskad skala, i motsats till “kolossal", som betyder förstorad.)
Pastellmålning verkställes torrt med små stänger (pastels) af kritartade färger; sådan
målning måste alltid förvaras inom glas och ram. Mosaik eller Mussivmålning
består af olika färgade stenar och glasbitar, hvilka fästas med ett slags kitt i
sådan ordning, att det hela liknar en målning. Enkaustisk målning, benämd efter
ett grekiskt ord, som betyder inbränna, kallas målning på glas, porslin m. m.,
hvarvid färgerna inbrännas och kunna sedan ej skadas ellor afnötas. Ingendera
af dessa målningssätt är till sin första uppfinning bekant.
Noter, musikens skriftecken, se sid. 44.
Nålar begagnades redan af Babylonierna och Erygierna, helst man känner,
att dessa folk voro skickliga i att brodera. I Nurnberg omtalas nålmakare år
1370, och 1543 tillverkades de första knappnålarne i England.
Okulering, eller ympning pä träd, var redan känd 1731 £ Kr.
Optiken, eller läran om ljuset och seendet (sid. 199), var redan af de gamle
studerad och omtalas af Euklides, 300 £ Kr.
Papper fans redan i äldsta tider, men af helt annan beskaffenhet än det vi
nu ega. Det första papper man känner förfärdigas af bast eller träds inre bark,
och kallades af latinarne liber, ett namn, som de sedan gåfvo ät böcker.
Sedermera uppfans det s. k. egyptiska papperet, hvilket utgjordes af hinnor frän en
art sjögräs, Cyperns papyrus; af en sudan växte lökartade rot kunde ända till 20
hinnor aftagas, hvilka sorterades och hoplimmades, och sålunda erhöllos flera
sorter papper af olika finhet och godhet. Sådant papper var kändt i Egypten
långt före Alexander den stores tid och utgjorde länge en vigtig handelsvara,
l’apper, tillverkadt af hampa och bomull, tros vara en kinesisk uppfinning, och
flere antaga att korsfarare, som sett sådan tillverkning i orienten, kommit på
den idéen att härtill använda linnelappar; andra hålla före, att dermed först
gjorts försök af morerna i Spanien. Af hvem, hvar eller när papper först blifvit
tiliverkadt i Europa är obekant; möjligen var det i Tyskland, ty i Pommern
finnes det äldsta hittills bekanta pä linnepapper skrifina dokument, nemligen en
kopia af en äldre skrift, tecknad med munkstil och årtalet 1315.
Pergament, som beredes af far-, kalf- eller getskinn, begagnades mycket att
skrifva på, innan papper blef mer allmänt tillgängligt. Det har sitt namn af
staden Pergamus i Mindre Asien, der det väl ej är uppfunnet, men förbättradt
och en tid tillverkades i större mängd af den anledning, att konung Eumenes i
Pergamus önskade anlägga ett bibliotek lika med det i Alexandria, men kunde
ej från Egypten erhålla tillräckligt papper, hvarför han beslöt att dertill
använda djurhudar, så beredda, att man lätt kunde skrifva derpå; sålunda uppkom
vårt nuvarande pergament. Äfven i Europa har sådant blifvit användt för att
derpå skrifva vigtiga urkunder, och Gutenberg tryckte biblar på pergament.
Perlor. Äkta perlor, som fås af perlmusslan (sid. 273), voro redan kända
i äldre tider och omtalas i bibeln. Man har under nyare tider tillverkat sådana
af glas, stenkol, vax med många flere ämnen.
Porslin, hvilket gifvit sitt namn åt Porslinssnäckan (Cypræa, sid. 272), hvars
skal det liknar, är i Kina och Japan så gammalt, att dess uppfinning föregår
all historia; den dertill behöfliga leran, som i myckenhet finnes i dessa länder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
