Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Pelias, som pä Medeas inrådan dödades af s
annan, hvarpå Medea af harm mördade sina egna
Sagan om Argonantiska tåget, doss ändamål ocl
förhållandet härvid synes vara tcmllgon tydligt: Kolki
rikedomar och sin handel, hvilket do förotagsni–-
Konungen i Lakonien, Tijndareus, hade fyra barn.
Cattor och Pollux voro så eniga, att de 9edan ansetts så:
döttrar. Ja9on fattade sedan kärlek till en
ter. Jason dödade sig sjclf.
ventyr, är genom sångerna förskönad, men rätta
.r nämligen ett land, ryktbart för sitt guld, sina
rrekerna förenade sig att boskatta.
i alla blefvo namnkunniga; sönerna
mönster för en sann broderskärlek.
Eu dotter, Klytemneslra, blef gift med Agamemnon, konnng i Mykene, den andra, Helena, ansågs
såsom den skönaste af sitt kön. Då en talrik skara af friare anmälde sig fordrade Tyndarens af
dem eu ed, att de skulle skydda oeh försvara henne och den hon sjelf utkorade, hvilken detta iin
blefve. Hon valde Ågaraemnons broder, Menelaos, konung i Sparta. — Nära stranden af
Helle-sponten, på Asiens knst, låg en mycket beryktad stad, Troja, skyddad af en stnrk oeh fast borg,
Ilion. En skön prins af Troja vid namn Paris kom en gång på besök till Menelaos; han blef
intagen af kärlek till den sköna Helena, och hon flydde bort med främlingen. Menelaos
uppmanade alla Greklands konungar att hämnas denna skymf. Genom den ed do svurit Tyndajreus
voro många förbundne härtill; andra lockades af ärelystnad samt begär efter äfventyr och byte,,
så att hela Grekland förenade sig till detta krig, hvars höfding blef Agamemnon. Blaud deri
deltagande nämuas hufvudsakligast: den tappre Akilles oeh hans vän Patroklos, den djerfve
Diomedes, den starke Ajax, den vise Nestor, den sluge Odysseus (Ulysses) m. fl. Efter ett
högtidligt offer uti Aulis i Bäotien, der Agamemnon offrade sin dotter Ifigenia (som dock räddades
och blef en Dianas prestiuna), nfseglade flottan, som bestod af omkring 1,200 skepp och förde
■öfver 100,000 man. Belägringen varade i 10 år, 1193—1183 f. Kr. Slutligen begagnades en
krigslist: på iurådau af Odysseus byggdes en trähäst, 9om staldes utanför stadsporten, hvarpå
alla krigarne drogo sig tillbaka och gömde sig undan. En öfverlöpare inbillade nu Trojanerna
att Grekorun upphäft belägringen oeh begifvit sig hem samt lemnat sina dyrbarheter qvar i
trähästen; denne ville de nu införa i staden, men han var så stor, att en del af stadsmuren
derfor måste nedrifvas. Hästen var full af krigare, som sålunda inkommo i staden; på natten
återkommo de andra och inträngde genom öppningen, och nu blef staden sköflad, dess konung
Priamus dödad, invånarne dels mördade, dels gjorda till fångar och borgen Ilion lagd i grus.
Blaud Trojns hjcltar voro de förnämsta konungens son Hector, som stridt mot greken Akilles,
dervid båda stupat, samt .Eneas, konungens måg, som vid stadens intagande förlorade 9in hustru
Kreusa, men bar ur lågorna sin åldrige fader Ankises och sin son Askanius.
Trojanska krigot är en vorklig historisk tilldragelse, ehuru berättelserna derom äro genom
skaldekon-ston förskönndo och 1’ramstäldc i sånger, hvilka sedan alltjemt eldade Greklands ynglingar och män til! stora
och ärofulla bedrifter.
Flera af Tröjas besegrare funno ett olyckligt slut: Agamemnon blef vid siu hemkomst
mördad af Klytemnestra, som under hans frånvaro förenat sig med en annan. Dottern Elektra
räddade då sin unga bror Orestes, hvilken sedan med tillhjelp af sin vän Pyladee straffade
modren och hennes förförare, men blef för detta modermord förföljd af hämdens makter
Eume-nidema, till dess han i Tauris träffade sin syster, prestinnan Ifigenia, som försonade de förtörnade
gudarne, hvarefter Orestes tog den aflidne Menelaos’ dotter Hermione till gemål och förenade de
bägge rikena. Diomedes fann äfven sin gemål trolös, undvek genom flykten ett af henne utlagdt
försåt mot hans lif och begaf sig till Italien, der han grnndlade flera städer. Odyssens eller
Ulysse9 dref länge omkring Medelhafvets kuster och utstod många äfventyr, till dess hau
slutligen kom till sitt rike, ön Ithaka, der han fann sin trogna gemål Penelope omgifven af en mängd
djerfva friare, hvilka äfven traktade efter hans son Telemachos’ lif. Deras anslag blefvo nu
tillintetgjorda, då Ulysses, som först visade sig förklädd till tiggare, öfvervann dem alla.
Efter Trojanska kriget betraktade sig hela Grekland, mera än förut, såsom ett enda folk,
hvars genom bekantskapen med Asiaterna utvidgade kunskaper nu började alltmera uppblomstra;
de hittills brukliga konungavärdigheterna försvunno efter hand, och omkring 900 f. Kr. voro de
flesta staterna republiker. Vetenskaper och konster fingo härigenom mera frihet att utveckla sig,
och Grekland fortfor att florera till omkring 338 f. Kr., då det sammansmälte med det då
uppstigande Makedoniska väldet och sedan aldrig återfick sin sjelfständighet.
För tydlighetens skull vilja vi tillägga några korta skildringar om de ofvan
nämnde mest framstående af Greklands utmärkta personer, så som desamma
blif-vit i skaldernas sånger skildrade, jemte vissa dertill hörande upplysningar.
Herakles eller, på latin, Herknles. den namnkunnigaste af alla, lefde på 1300-talet f. Kr.
Om hans födelse berätta sagorna, att under det Argoliske konungen AmfitTvon var i krig hade
Zens antagit hans gestalt och besökt hans maka Alkmene. Mykeniske konungen Stheneli gemål
Arkippa blef derefter äfven hafvande. Den svartsjuka Here affordrade då Zeus den dom, att
det af dessa barn, som föddes först, skalle ega befallande rätt öfver det andra, samt stälde sedan
så till att Arkippa födde Eurystheus 7 veckor förr, än Alkmene födde Herakles. Here erbjöd
sitt biträde vid förlossningen, men Alkmenes tjenarinna Galanthis, som misstrodde henne9 afsigt,
afvisade henne med den uppgift, att gossen redau vore född; för detta bedrägeri blef Galanthi9
sedan förvandlad till en vessla. Here sände två ormar till vaggan, hvilka skulle döda Herakles,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
