Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödets lek med menakliga beräkningar; på sin tid ansågs det så heligt, att besökande måste gå
barfota och med blottade hufvuden, då de närmade sig dess mnrar; år 1646 inrättades i
byg-naderna inralidhospital för stympade krigsmän; 1760 inreddes af munkklostret kurhus för venerisk
smitta, och 1816 blef af nunneklostret ett dårhus. — Skeninge, landstad på slättbygden,
urgammal; redan 1150 betydlig och något senare en af de förnämsta i riket; år 1466 förstörd af
eldsvåda, kunde staden ej återvinna sitt anseende, och derefter plundrad 1520 af Kristian Tyrann,
1543 af Smålandingarne under Dnckefejden samt 1545 hemsökt af vådeld, blef den en bondby,
som dock 1570 fick förnyade stadsprivilegier. — Motala, lörr köping, fick stadsrättigheler 1881.
Denna provins Ur särdeles rik på märkvärdiga orter, bland hvilka här nämnas: Motala Mekaniska
Verkstad, anlagd 182!!, till följd af hvilken staden Motala uppkommit. - - Medevi, beryktad lielsobrunn, som tro» varit
bogagnad redan på 1000-talet, men vid munkarnes fördrifvande af dem blifvit igenstoppad; öppnades till allmänt
begagnande ånyo 1078. — Vettersborg eller Vadstena slott, uppbygdt af Gustaf 11545—1552. Omberg, enstaka berg
på slätten vid Vottern, på landsidan skogheväxt. Vid dess södra ända ligga ruinor af Alvastra klostor.
Itet/mgra, stort glasbruk, anlagdt 1811. — Åtvidaberg, gammalt kopparverk, lemnadt öde efter digerdöden år
1805, åtor upptaget 1542, men liar först senare kommit till större betydenhet och lemnar nu omkring 0,000
skoppund koppar årligen. — Gusum, messlngsbruk, anlagdt 1601. — Stegeborg, på en ö i Slätbaken, ruiner af
ett slott, hvars anläggning är obekant, men som omnämnes i början af 1200-talet ocb derefter ofta omtalas i
Svenska historien. — Finspong, stor bruksegendom. — Marmorbruket, å Kolmorden nära Bråviken.
Jönköpings Lun, nordvestra delen af Småland, utgör 97 qv. mil med 196,300
inb. Länet består af 6 fögderier, 9 härad, som utgöra .5 domsagor, och har 26
kyrksocknar. Städer: Jönköping, 16,200, Landshöfdingeresidens, säte för Göta
Hofrätt och Städernas Lösöreförsäkrings-Bolag; Eksjö, 2,820; Grenna, 1,400.
Köping samt s. k. torgplatser: Vernamo, 700; Vrigstad och Svettanda.
Jönköping säges redan vid Stockholms anläggning varit en betydande stad; dess
anläggningsår är okäudt; men till sitt ntivuraude plats flyttades staden efter 1612, då gamla staden,
belägen vid Junabäck, förstördes af eldsvåda. — Eksjö grundlädes år 1300 förstördes af Danskarna
1568 och af vådeld 1856. — Grenna attlades af Grefve Per Brahe d. y. oeh privilegierades 1652
samt kallades i början Brahe-Grenna.
Bland länets öfriga märkvärdigheter äro : Visingsö, on 1 Vettorn liggande större ö, fordom kungl. residens.
— Bumlaborg, ruiner efter ett fästo, som fordom glfvit länet namn af Rumlnborgs län. Adelfors, guldverk,
upptaget 1741, då 64 jlukater guld orliöllos; arbetades till 1805, livaroftor det, såsom mindre lönande nedlades.
Kronobergs Lun, sydvestra delen af Småland, utgör 86 qv. mil. med 170,000
inb. Här ligger det i sagan beryktade Yärend. Länet indelas i 5 fögderier, 6
härad, som utgöra 3 domsagor, samt 83 sockDar. Stad: Vexiö, 5,000,
Landshöfdingeresidens och Biskopssäte. Köping: Ljungby, 300.
Vexiö tros redan varit bygdt före kristendomens införande och först hetat Östrabo, men
sedan kallats efter Vi, Yec (helig ort); Vec-sioren = helgedomen vid sjön. Här bodde Smålands
apostel, S:t Sigfrid, död 1067; år 1166 skildes landet från Linköpings stift och gjordes till ett
eget, hvart första biskop hette Stenar. Under loppet af 5 århundraden har staden nndergått 10
större eldsvådor, den sista i Okt. 1843.
Inom länet märkas: Kronoberg, kungsgård; på dess egor, å en holme i Helgasjön, ligga vackra ruiner
af Kronobergs slott, som tros först blifvit bygdt af S:t Sigfrid och varit befäst samt gifvit länet dess namn.
- - Småländska Bråvalla hed, dit sagan förlägger det ryktbara slaget under Blendas anförande.
Kalmar Län, Smålands östra del, eller provinsens kustland vid Östersjön,
en lång, men smal sträcka, från Östergötland till Bleking; hit hör äfven ön Öland.
Länet utgör 96 qv. mil, med 245,100 inb., och innehåller 7 fögderier, 11 härad,
delade i 6 domsagor, samt 88 socknar eller kapellförsamlingar. Städer : Kalmar,
11,000, Landshöfdingeresidens och Biskopssäte; Vestervik, 6,200; Vimmerby, 2,050;
Oskarshamn, 5,400; Borgholm (på Öland), 900. Köpingar: Almvik, obetydlig;
Gamleby, 275; Figeholm, 500; Påskallavik, 150; Mönsterås, 1,500; Pataholm, 250;
Bergqvara, 150; Nybro, 450 samt Mörbylanga (på Öland), 275.
Kalmar är en af våra mest historiskt ryktbara orter-, stadens första anläggniug är okänd;
den har trötts varit det Birka, der kristendomen först predikades i riket. Gamla staden, redan år
1153 omtalad som betydlig och folkrik, låg på den plats, der nu endast slottet qvarstSr. Ar 1647
förstördes den af eldsvåda och blef derefter oppbygd på s. k. Qvarnholmen, der den nu ligger. —
Vestervik anlädes på sin nuvarande plats 1433; der staden förnt lig, är nn köpingen Gamleby,
sannolikt ett gammalt vikingasäte. — Vimmerby är grnndlagdt 1604, har ett snndt läge, inen är föga
betydligt; har ofta varit hemsökt af eldsvådor, senast 1821. — Oskarshamn var förut köping med
namnet Döderhultsvik, som fick stadsprivilegier 1856. — Borgholm är Ölands enda stad, anlagd 1817.
För öfrigt märkas inom länet: Borgholms slott, på Öland, nära staden, omnämndt 1280, men
anläggningstiden är okänd; härjadt af elden 1806, nu en vacker ruin. — Stensö, näs utanför Kalmar, der Gustaf Vasa
landsteg i Maj 1520. — BrSmsebiick, fordom Dansk riksgräns. — Jungfrun, en farlig kalkklippa i Kalmarsund,
af allmogen kallad Blåkulla. — VSmanäs, gammalt Vasagods. — KronobSck, fordom kloster och hospital.
Blekings Län innefattar provinsen Bleking, som utgör södra sluttningen af
Småländska höglandet, och upptager nära 26 qv. mil, med 137,500 inb. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
