- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
141

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

någon bildning, bör eller kan vara okunnig; denna är Polstjernan, äfven kallad
Nordstjernan, emedan hon alltid synes rakt i norr. Att finna denna är hyarken
svårt eller vidlyftigt; sedan man fått syn på Karlavagnen, drager man med ögonen
en linie öfver de båda bakhjulen och fortsätter denna ungefär fem gånger så
långt uppåt himlahvalfvet, så stöter den på eller går tätt förbi Polstjernan,
hvilken är en klar stjerna af andra storleken; granskar man dennas omgifhing,
så synes strax en figur likadan som Stora björnens, men mindre och vänd åt
motsatt håll samt med svansen böjd uppåt i stället for nedåt; denna figur kallas
Lilla björnen, och Polstjernan är den yttersta uti hans svans.

Då alla andra himlakroppar för oss synas flytta sig, d. v. s. ses på olika ställen vid skilda
tider, är Nordstjernan orubblig eller med andra ord, synes alltid på samma punkt. Verldsaxeln
sitter väl ej midt på denna stjerna, utan li grad vid sidan om benne åt Stora björnen till, men
den rörlighet hon får deraf samt af jordens nutation är så obetydlig, att den ej en gång kan
observeras af andra än astronomer. Alla andra himlakroppar synas för oss en gång hvarje dygn
gå rundt omkring Nordstjernan, i mindre eller större kretsar alltefter som de befinna sig på
kortare eller längre afstånd från henne; de närmaste, t. ex. Stora björnens stjemor m. fl., se vi
aldrig hvad vi kalla »gå ned»; men dem vi se åt söder, alltså längre från Nordstjernan, hafva
så stor cirkelbåge, att de stundom bortskymmas af jorden och alltså ej kunna synas.

Bästa anvisningen till inhemtande af fixstjernhimmelens utseende lemnar en
s. k. himmelsglob, som består af en större kula eller ett klot, hvarpå stjern or,
konstellationer, ekliptikan m. m. d. äro utsatta; detta klot röres inom tvänne
ringar, den ena föreställande meridianen, den andra horisonten, och på dessa äro
gradantalet, årets månader, ekliptikans tecken m. m. utsatta, så att klotet efter
behag kan ställas så, att liimlahvalfvets utseende blifver åskådligt för hvilken tid
som helst. Som en sådan glob vanligen åtföljes af underrättelse om dess bruk,
torde dess närmare beskrifning här vara öfverflödig, helst den vore till ingen
nytta för den, som ingen glob eger. I stället meddelas härjemte till tjenst för
dem, som skulle önska att på egen hand studera stjernhimmelen, en stjernkarta,
upptagande såväl norra som södra hemisfererna.

För att efter kartan återfinna de förnämsta stjernorna och konstellationerna
på vår horisont, tilläggas här följande anvisningar:

Emellan Stora och Lilla björnen igenkännes Braken på en båge af stjernor,
som slingrar sig kring Lilla björnen och vid hans fotter kastar sig tillbaka, der
ett trapezium bildar liufvudet. — Om man fortsätter den båge, som Stora
björnens svans bildar, så träffas Arcturus, den största i Bootes eller björn vaktaren;
denna med 6 och å i samma konstellation formerar en rät linie och de båda
sistnämnda jemte (i och y bilda ett trapezium. — Till venster om Bootes ligger
Norra kronan, flera stjernor ställda i en ring; Gemma är af 2:dra storleken, men
de öfriga så små, att de ej tydligt kunna ses utom då himlen är mycket klar.
— Vega i Lyran bildar med Arcturus och Polstjernan en nästan likbent triangel,
och en nästan likadan formeras åt andra sidan af Soheat i Pegasus, Vega och
Polstjernan. — «, fl och y i Pegasus samt « i Andromeda, alla af 2:dra graden,
formera ett större trapezium. — Der Vintergatan synes dela sig står en klar
stjerna, längre fram två andra och på sidorna om den mellersta också två, så
att de bilda nästan ett kors; dessa alla tillhöra Svanens stjernbild. — En rät
linie från Vega genom y i Lyran går genom y, ct och fi i Ornen och träffar a i
Stenbockens horn. — Mellan Örnen och Pegasus synes Delfin, som består af 5 små
stjernor. — En linie från Polstjernan genom y i Andromedas fot träffar a i
Vädurens horn. — Nästan i brädden af Vintergatan står Capella i Kusken och i
söder derifrån Oxen, som lätt igenkännes af den stora stjern an Äldebaran i hans
panna och Sjustjernan i hans bog; hans hornspetsar äro två stjernor, som stå i
brädden af Vintergatan. — En rät linie från Capella genom Sjustjernan träffar
Menkar, en stjerna af andra ordningen i Hvalfiskens mun. -L- Nedanför Oxen ligger
Floden Eridanus, och till venster derom Orion, vid hvilkens fötter Sarens
konstellation är belägen. En linie genom Orions bälte, utsträckt åt venster, träffar Sirius
i Stora hundens nos; uppåt från Sirius till venster står Procyon i Lilla hunden, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free