Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår smed börjar nu sitt arbete, med biträde af antagne gesäller och lärlingar.
Som han sjelf dervid är sysselsatt, tillåter icke tiden honom att vid alla
förekommande tillfällen sätta sig vid skrifbordet, hvarför han i verkstaden har en
tafla, derå anteckningar göras så här:
Jan. 1. Till hushållet 15 kr. — Respengar åt gesällen Bjeström 5 kr.
» 2. Fastsatt ett nytt kammarlåsohos hr handl. Kranstedt 4 kr. 50 öre. — Reparerat ett lås.
åt densamme 90 öre. — At bagaren Stenberg förfärdigat 4 st. torkplåtar med uppvikta
kanter och handtag (plåt dertill har han sjelf tillsläppt) ;i 50 öre st. = 2 kr.
» 3. Af jernhandlaren Lundstedt på kredit tagit 80 bandjern å 17-1 öre = 14 kr. — Förfär-
digat en nyckel åt statsrådet Austrin, 60 öre. — Af Grönlund tagit 30 centner kol å
1 kr. I2j öre = 33 kr. 75 öre. — At färgaren Fahlman förfärdigat och fastsatt beslag:
till en verkstadsdörr, 3 kr. 30 öre. — Förfärdigat ett slutbleck åt dito, 30 öre.
» 4. At trädgårdsmästar Wallsten förfärdigat och fastsatt ett jerugaller vägande 65 skålp. å 38
öre = 24 kr. 70 öre (betaldt). — Gossen Lars till skolaguing, 75 öre.
» 5. Af handl. Kranstedt erhållit kontant 5 kr, 40 öre. — At källarmästar Berger beslagit
4 par fönsterluckor, enligt ackord ii 2 kr. 25 öre = 9 kr. — At samme person
beslagit en kokugn, 7 kr. 20 öre. — Beslag till en spis åt dito, 3 kr.
Sedan under dagens lopp allt hvad som förekommit blifvit sålunda
anteck-nadt, begagnas tiden sedan arbetet på aftonen är slutadt att införa
alltsammans-i dagboken, der den som blifvit något skyldig debiteras och de som levererat
eller betalt något krediteras. Denna bok får då följande utseende:
1 Dagbok. 1
b «§ 1 2 Januari 18—. Hushållet. Debet. Kontant kr. Ö. Ib !$ 3 4 Januari 18—. Färgaren Fahlman. Debet. Förfärdigat och fastsatt ett par band kr. a. i
15 5 5’ 90 40 3 ~3 ■24 24 30. 30 601 70 701
Gesällen Bjeström. Debet. Kontant till respengar Ett slutbleck
Handlanden Kranstedt. Debet. Fastsatt ett nytt kammarlås med rigel Reparerat ett lås Trädgårdsmästaren Wallsten. Debet. Förfärdigat ett jerngaller till källaren, väger 65 skålp. å 38 öre Kredit. Kontant betaldt
Bagaren Stenberg. Debet. Gossen Lars. Debet.
» Tillklippt 4 torkplåtar med uppvikta » Kontant till skolagning — 751
kanter och försedda med handtag, Handlanden Kranstedt. Kredit.
a 50 öre 2 — 5 Betalt kontant 5 40:
Jernhandlaren Lundstedt. Kredit. Källarmästaren Berger. Debet.
3 80 bandjern ä 17^ öre 14 — n Beslagit 4 par fönsterluckor, enligt
Statsrådet Austrin. Debet. ackord å 2 kr. 25 öre 9!—
» Förfärdigat en nyckel — 60 » Beslagit en kokugn 7;20
Kolhandlaren Grönlund. Kredit. » Beslagit en spis 3 —
» 30 centner kol ä 1 kr. 12^ öre . . . 33 75 19|20|
Sålunda fortsättes dag efter dag att antecsna allt hvad som förekommer, förtjenster, inkomster
och utgifter, med mera dylikt, mycket noga och utan undantag. För att ej riskera att
sammanblanda olika poster, drages mellan hvar och en streck såsom här synes. — Enligt hvad bokens
namn uttrycker, är detta en förteckning af dagliga göromål, och bör äfven gå i ordning, så att
icke t. ex. först tecknas en affär för den 25 Jan. och sedan en för den 24, hvilket minskar
bokföringens trovärdighet, då deremot en ordentligt och snyggt förd bok, der intet är ändradt eller
utstruket, utgör ett halft bevis i omtvistade fall.
Antingen vid hvarje månads slut, eller när som helst då tid och tillfälle så
medgifva, öfverföras derefter alla poster från dagboken uti hufvudboken, på det
sätt derom här förut (sid. 111) är sagdt.
Då dagboken endast säger hvad som under en viss tids förlopp blifvit gjordt, är huvudbokens
ändamål att derjemte bestämma hvad behållning eller förlust deraf uppkommit. Hvarje konto skall
i både debet och kredit vara lika, och om detta ej vid sammanräkningen slår in, måste det felande,
hvilket kallas saldo, tilläggas för att få summorna öfverensstämmande. Detta hopsummerande kallar
man afsluta ett konto eller en räkning. Vid hvarje års slut bruka vanligen alla räkningar afslutus,
och der saldo finnes, öfverföres detta på kommande års räkning, som man i affärsspråket benämner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
