Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från (letta tidehvarf, äfvensom åtskilliga sånger, S:t Brigittas uppenbarelser, Au9garii lefverne
jemte stora rimkrönikan, en del af våra folkvisor m. m.
Den förkofring modersmålet nnder denna tidrymd erhöll, oberäknadt det ofvannämnde ökade
ordförrådet, bestod hafvudsakligast deruti, att sträfvare ord utbyttes mot mjukare, så att man
t. ex. i stället för mer, ther, ser, allir, började skrifva mik, thik, sik, alle; i början bibehölls likväl
det hårdare konsonantsystemet, t. ex. gudelik, skipta (gudelig, skifta); men under Kalmaruniouen
öfvergingo k, p och t genom danskans inflytelse i många ord till g, f och d, t. ex. taga, skifta,
i st. f. taka, skipta. De forna dunkla eller skarpa vokalljuden utbyttes äfven småningom mot
andra, så att t. ex. af sun blef son, af brut blef brott, af skip blef skep tskepp), af vin blef væn
(vän), af siga blef sæga (säga), af firi blef fore (före) o. s. v. Från tyskan upptogos bruket af
ch; jemte prefixerna an, be, bi, er, ge, för (vor) und o. s. v., samt tilläggningsstafvelserna dom,
het, skap m. fl., äfvensom från danskan else, ning och obestämda artikeln en, ett o. s. v., genom
hvilket en stor mängd nya ord blefvo bildade af förut inhemska. Efter tyskan begynte man
utmärka en lång vokal genom att antingen skrifva den dubbel, t. ex. troo, reen, eller tillägga ett
h, t. ex. åhr, fahra, hvilket senare äfven brukades i slutet af ord, t. ex. jagh, migh, sigh, dagh,
Sverighe o. ». v. För öfrigt är uti denna tids skrifter stafningssättet mycket vacklande och
obe-stämdt genom deu inverkan så många olika språk haft på den då ej ännu stadgade svenskan, så
att man i slutet af tidehvarfvet iinner om hvarannat tecknadt t. ex. rike, riike, rige, riche; jak,
jag, jac, jach; ok, oc, og, och o. s. v. (I detta sista ord har sedan tyskans ch bibehållit segern
öfver både gamla svenskans k, latinets c och danskans g.) — Ur det kaos af förvirring, som
sålunda utmärker Medelsvenskan, framgår slutligen språket mera rent och stadgadt genom den
odödlige Gustaf Vasa, från hvars anträde till regeringen man räknar början till
1^ . Nysvenskan. Från 1523 till vår tid. Genom tid efter annan
uppträdande lärde och sannt svenske män har språket sedan nämnde tid småningom
utbildats till hvad det för närvarande är. Början gjordes af konung Gustaf I
och hans biträdare vid reformationen, Olaus och Laurentius Petri, samt den lärde
Laurentius Andreæ, hvilka antogo ett stadgadt och mera svenskt stafsätt, sannolikt
för att skilja sig från danskarne. Svenska Handboken, utgifven 1529, Svenska
Messan, 1531, och bibelöfversättningen, 1541, gjorde deras antagna utforingssätt
allmännare kändt. Sedermera hafva många flera uppträdt och dels hindrat nya
irringar, dels ytterligare bildat språket enligt tidens fordringar.
Reformatorernas hufvudsakliga åtgärder vid språket voro, att borttaga öfverflödiga främmande
ord och uttryckssätt; vokalerna å, ä oeh ö, som redan förut voro bekanta, antogo9 till bruk i
stället för aa, æ och ø; det svenska a återtogs i stället för det danska e, t. ex. bida för bide, och
det svenska k, t. ex. rike, mycken, i stället för rige, mygen, utom i några ord, såsom jag, dig,
Sverige, taga, der g bibehölls. I stället för |3 antogs bruket af th; ch behölls q var, äfvensom
bruket att utmärka lång vokal med antingen fördubbling, t. ex. rööd, eller tillagdt h, t. ex. röhd.
Emellertid kunde språkformerna ej så hastigt stadga sig, och minst ett århundrade förgick,
under hvilket uttryckssätten vacklade i striden emellau det gamla och det nya samt mellan svenska,
dauska och tyska former, och Svenskarnes deltagande i trettioåriga kriget hotade att ånyo förvirra
språket genom tyska och franska tillsatser; handlingar, bref och skrifter från denna tid visa en
så brokig blandning af diverse språk, att de ovilkorligen påminna om arlekinströjan. — Slutligep
uppträdde Stjeriilijclm som ny reformator af språket. Genom hans lyra föddes svenska
skaldekonsten till lif och gaf språket mera böjlighet och harmoni än det förut egde. Han, tillika med
V erelius och lindbeck forskade uti fäderneslandets urspråk och sökte åter frammana dess minnen
ur glömskan. Många flera arbetade i samma anda; dock saknades ännu renhet och ädelhet i
uttrycken, och stafsättet vacklade mellan det gamla och det nya. Vokalernas onödiga fördubbling
och bruket af det öfverflödiga h motarbetades, och bruket af k i stället för ch påyrkades,
äfvensom afläggandet af de långsläpande slutändelserna, t. ex. goder, verldhenne, menniskomen o. s. v., i
stället för god, verlden, menniskan o. s. v. Språket började behandlas grammatikaliskt, och år
1693 utgafs den första läroboken i svenska språket, af KrM’US 0. All II vi Mills. Denna bok, med
titel: «Exercitatio Academica, Continens Cogitationes de Lingvæ Svionicæ, qvalis hodie maximein
usn est recta seriptura & pronunciatione«, är, för att afhandla svenskan, äfven till innehållet väl
mycket öfverlastad med latin, hvilket deremot icke är fallet med den af Nils Tjallmaii år 1696
utgifna Svenska Grammatikan, hvars svenska innehåll är rikare. Bland lärare i svenskan namnes
äfven en Bineus, och Jesper Svedberg inlade mycken förtjenst om språket uti en bok, kallad
"^chibboleth, eller Svenska Språkets rycht och richtighet«, ssmt en Svensk grammatik; uti
ortografien sökte han väl försvara medelsvenskan; men denna åsigt vaon ej mera bifall. Den af Karl
XI beslutade och under Karl XII:s tid fullbordade nya bibelöfversättningen, Svenska Psalmboken
med flera allmänna böcker samt framförallt den af Karl XI utfärdade förordningen, att hvar och
en, som ville begagna nådemedlen, borde kunna läsa rent i bok, gjorde språket och des3 skrifsätt
mera allmänt både kända och begagnade. Emellertid qvarstodo ännu många af de gamla, stela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
