Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMfferakrift är ett gemensamt namn på flere sätt att yttra sig
skriftligen med annat än vanliga bokstäfver. Benämningen härleder sig från franska
ordet chifre, (siffra) emedan siffror äro mycket vanliga för sådan skrifart.
Hvarje siffra bemärker i de9sa fall en bokstaf; men det är ej nödvändigt att siffrorna 1, 2,
3, 4 o. s. v. motsvara bokstäfverna «, b, c, d o. s. v.: för att bli mera förvillande kan början
göras med någon annan siffra och varieras på hvad sätt som helst. Så omtalas ett sällskap, hvars
alfabet började med 13, som var a, 12 b, 11 c o. s. v.; efter 1, som var m, blef 14 ra, 15 o
m. m., till 28, som var v. — Om andra figurer än siffror begagnas, kallas sådan skrift, som endast
kan läsas af den i hemligheten invigde, ändå skifferskrift, som nnmera betyder «hemlig skrifart«. Ett
slags sådan skrift lika enkel som äfven bruklig, är att bilda bokstäfver af qvadrater och vinklar. Ett
dylikt alfabets 9chema är ett sådant dubbelkors, som härjemte är nppstäldt. Som man ser_
innehåller detta 9 figurer af olika utseende. Kallar man nu dessa figurer |a| | b c ! j
o. s. v., för man först 9 bokstäfver; sättes sedan en punkt i hvar figur och räkningen j
börjas på nytt, samt tredje gången två punkter, så har man hela vårt alfabet, om man utesluter
z, som alltid är öfverflödigt. Man kan äfven, om man så vill, börja med att sätta punkter i
figurerna, en första gången, två andra och tre tredje, då förhållandet blir detsamma.
1’etegrnf af grekiska Trft “långt bort“ och ynatfcj “jag skrifver“, är en
inrättning, hvarmed man på långt afstånd kan meddela sig åt hvarandra. Detta
sätt att tala delar sig numera i två slag, neml. det äldre, livars uttryck måste
på afstånd upphemtas och som deraf blifvit kalladt Optisk Telegraf\ samt Elektriska
Telegrafen, som inne i ett rum afgifver sina underrättelser.
Till sin grund är telegraferings-konsten så gammal, att den förlorar sig i förhistoriens
dunkel, ehuru den, likt allting annat, under tidernas lopp alltjemt undergått förändringar och
förbättringar. De första telegrafer, som omtalu9, äro så kallade Vårdkasar, med hvilka i forntiden
hafskusternas bebyggare underrättade dem, som bodde längre upp i landet, om en annalkande
fara, t. ex. ett fiendtligt anfall eller dylikt. Dessa vårdkasar be9todo uti eldar, 9om på vissa
ställen upptändes, vanligen på bergshöjder, så belägne, att den ena syntes till den andra. Dessa
platser voro alltid försedde med brännmaterialier, såsom torrt ris och dylikt, jemte väktare; och
så snart en sådan började brinna, autändes genast de andra, hela raden uppåt, så att en stor
landsträckas befolkning inom kort tid var underrättad om den hotande faran.
Numera grundar sig all telegraferiugs-konst på skifferskrift och har följaktligen äfven dennas
egenskap, att vara begriplig endast för den, som är bekant med den öfverenskomua betydelsen af
de gifna tecknen. En sådan inrättnings tecken kunna vara många, af olika betydelse; men det
är ej gifvet, att samma tecken alltid har samma bemärkelse, ty dessa kunna vara helt annorlunda
på den ena telegraf-linien än på den andra. Vid alla telegraf-stationer finnas skrifna tabeller,
efter hvilka alla slags underrättelser kunna både mottagas och afgifvas.
Optiskn Telegrafen grundar sig på siffersystemet. Bland mångfaldiga
sammansättningar af sådana är den fördelaktigaste en uppståndare med derpå öfver
hvarandra fastade tre dubbla, horisontala armar, med tre s. k. luckor på hvarandra.
De tre öfre kallas alla ett, de tre mellersta två och de tre nedre fyra. Dessa
luckor, hvilka ej synas så länge de ligga horisontalt, kunna genom en enkel
mekanik nedanför uppdragas, så att de bli synliga, då de angifva sina siffror,
från ett till sju, som är summan af alla tre, räknadt uppifrån nedåt; den rad,
derpå ingen är uppe, kallas noll. Hvarje signal angifver alltså tre siffror, och
hvarje sådan siffergrupp har sin på tabellerna uppgifna betydelse.
Om man räknar de olika siffergrupperna, från noll-noll-eit till sju-sju-sju, skall man finna,
att på denna till utseendet så enkla och konstlösa inrättning kunna gifvas ej mindre än 503 olika
signaler, hvilka kunna fördubblas blott genom att öfverst på ståndaren tillsätta ännu en lucka,
hvilken kan kallas t. ex. A och, då hon tillika synes, ger annan betydelse åt hvarje signal.
Nattetid,’ då mörkret hindrar att se ifrågavarande luckor, begagnas en annau figur med
rörliga armar, behängde med lysande lyktor. Dessas olika ställning till hvarandra vid hvarje signal
angifver då samma siffergrupper som luckorna tolka vid dagsljuset.
Elektriska Telegrafen har sitt namn af den naturkraft, genom
hvilken den verkar, nemligen elektriciteten. Kommunikationsmedlet utgöres här af
en tråd, af koppar eller försinkadt jern, som räcker från den ena stationen till
den andra. Yid hvarje station äro flere på ett bord fastsatte apparater, bland
hvilka en är försedd med en rörlig tangent, kallad nyckeln, en annan har ett
fastsittande jern; öfver detta sväfvar ett annat jern, fästadt i ena ändan på en
liten balanserstång af metall, hvilken i andra ändan har ett litet stift. Då någon
trycker på nyckeln vid den ena stationen sättes elektriciteten från en galvanisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
