Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gnabbas, trodde, straffa, offra, plagg, klappa, skepp, irrsken, dessa o. s. v. — H-ljudet förekommer
aldrig annat än enkelt. — Konsonanten j tecknas alltid enkel, äfven om dess ljud höres dubbelt.—
Dubbelt k-ljud tecknas med ch i ett enda ord, och, liktydigt med samt, men deremot med ck,
om ock står i stället för äfven, t. ex. jag skrifver och du skrifver; jag skrifver, du skrifver ock.
I alla andra ord skrifves dubbla k-ljudet med ck, då det tillhör grundstafvelsen, t. ex. lack, vecka,
smicker, slockna, suck, krycka, tråckla, täcke, böcker o. 8. v.; men förekomma kk vid
sammansättningar af ord, der de tillhöra bvar sitt, då skrifvas båda, t. ex. rakknif, sakkunnig. — Dubbla
1-ljudet tecknas enkelt framför j, fastän stamordet har ll, t. ex. vilja af vill, äfvensom i orden
skild, enskild, emedan dessa egentligen borde skrifvas skiljd, enskiljd, fastän j för enkelhetens och
välljudets skull bortfallit. — Dubbelt ljudande m skrifves dubbelt emellan två vokaler i samma
ord, t. ex. kammare, hemmet, komma, stämma, men tecknas enkelt, då det sluter en stafvelse utan
att efterföljas af vokal i samma ord, t. ex. stam, famla, rem, hemlig, stim, timra, kom, fromhet,
stum, tumla, skymning, gömställe (somliga skrifva likväl t. ex. damm för att skilja det från dam
«fruntimmer« och lamm «får« till skilnad från lam «ofärdig«), samt då det efterföljes af vokal der
denna tillhör ett ord för sig, t. ex. omarbete, hemåt, bomull, tumända, äfvensom i dom och deraf
härledda ord, såsom domar, omdöme, efterdöme, svordomar o. s. v. — För n gälla hufvudsakligast
samma reglor som för m, och alltså skrifves t. ex. innan med två n derfor, att de stå mellan
tvenne vokaler uti samma ord, men inom med ett, emedan om utgör ett ord for sig. Då dubbla
m- och n-ljuden efterföljas af konsonant i stafvelsen, skrifvas de alltid enkelt, äfven om samma
ord i andra ställningar hafva dem dubbla, t. ex. samt, främst, skämdt; sant, grant, jins. Der två
n skrifvas, märkes för öfrigt, att dessa åtskiljas med ett d uti sådana ord, hvilkas härledning fordra
denna bokstaf, t. ex. bundna, inbundna, af binda, band; men deremot skrifves aldrig d mellan
två n der ingen sådan härledning finnes, t. ex. funna och ej fundna, af finna, fann; vunna och ej
vundna, af vinna, vann. Dessa båda, fann, vann, samt några andra göra undantag från hvad här
blifvit sagdt om dubbelt ?i-ljud i slutet af ord, för att skilja dem från fan, van, som äro helt
andra uttryck. — Dubbelt t-ljud skrifves med dt i alla slutformer, der ordets härledning fordrar
d, t. ex. handtverk af hand, landtlig, landtbruk af laud, gladt af glad, godt af god, uppbrändt af
bränd, dödt af död o. s. v. Vid begagnandet af dt eller t och tt i stafvelsers slutformer, der
ett ords härledning ej fordrar d och bruket deraf alltså är obestämdt, är i öfrigt att märka: dt
skrifves der ordet föregås (eller kan föregås) af är, var, blef, t. ex.: ämnet är förklaradt, medlet
var utsedt, brudparet blef vigdt, huset är hyr dt, bordet var såldt, rådet blef följdt o. s. v.; t eller
tt åter tecknas der frågan är har, hade, t. ex.: man har förklarat ämnet, de hade redan utsett
medlet, presten har vigt brudparet, vi hade hyrt huset, han har följt rådet och sålt bordet o. s. v.
— Dubbla V-ljudet tecknas med fv emellan två vokaler, t. ex. hafva, lefva, ifver, hofvet, tufvor,
gåfva, förgäfves, öfver.
Vid sammansättningar bibehålies stamordens stafning, t. ex. tillvinna, fullgöra; men då efter
sammansättningen borde skrifvas tre lika konsonanter, nyttjas blott två, t. ex. straffånge, tillåta,
rättrogen; men delas ett sådant ord på två rader, bör det stafvas straff-fånge o. s. v.
2) Olika Konsonantljud. Dessa äro ljudet kt såsom i prakt, ngn såsom i lugn, sj såsom
i sjö, tj såsom i känna, tsi såsom i gratial och ks såsom i sex.
Kt-ljudet tecknas med gt eller kt efter ordens härledning från eller slägtskap med andra
ord, öfverallt der sådan kan antagas. Så skrifves t. ex. sagt af säga, slagt, slagtning af slag, men
slakt af slak (slapp), dugtig af duga, flygt af flyga, byggt af bygga, men bykt af byka (tvätta),
slägt af slag (art), men släckt af släcka; flykt (rymning) skrifves för att skilja det från flygt (af
flyga), pligt (skyldighet) och plikt (böter), rigta (syfta) och rikta (göra rik) o. s. v. I tvetydiga
fall, der ingen ordets härledning eller slägtskap är bekant, begagnas den bokstaf, hvars ljud
tydligast höres: så skrifver man hellre t. ex. prakt, andakt, än pragt 4c., emedan ^-ljudet der
är öfvervägande. — Ngn-ljudet tecknas dels med gn, t. ex. gagn, regn, lugn, fägna, ögna, dels
med ng, t. ex. klang, tunga, styng, sång, sväng, samt med ngn i sådana ord som sjungna, tvungne,
fåingna m. fl. — Sj-ljudet skrifves på ej mindre än 11 olika sätt, neral. a) i svenska ord: 1) med
Sj i orden sjelf, sjette, sju, sjuda, sjuk, sjunga, sjunka, sjup])skinn, sjåp, själ (ande), sjö, 2) med
Sk framför de mjuka vokalerna, t. ex. ske, skina, skynda, skämt, skön, samt framför a och o uti
orden marskalk, menniska, menniskor. 3) med skj i skjorta, skjuta, skjuts. 4) med SSj i ryssja,
vyssja, hässja. 5) med stj uti stjelk, stjelpa, stjerna, stjert, stjäla. 6) med SCh i schas kattor:
klatsch-piska, liusch jag fryser! ö) i främmande ord: 7) med Ch, t. ex. charad, chef, machin, choklad.
8) med g, t. ex. tacklage, ekipage, manege, geni, gest. 9) med j uti orden jalusi, jasmin, jeton,
anjovis, jurnal. 10) med si i alla de ord som sluta på sjon, t. ex. division, kommission, passion,
session. 11) med sh. efter engelskan i shal och shalett. — Tj-ljudet skrifves 1) med k framför
de mjuka vokalerna, t. ex. kedja, kind, kyligt, käpp, kött. 2) med kj i ordet kjortel. 3)med tj,
t. ex. tjena, tjock, tjuf, tjära, tjöt. 4) med ti i alla ord som sluta på tjon, t. ex. auktion,
addition, nation, donation, lektion. 5) med ch i några främmande ord, t. ex. chemi, chirurg, China
(detta stafsätt är likväl orätt, och ch bör här utbytas mot k). — Ts-ljudet framför i skrifves med
t, t. ex. aktier, gratial, initial, patient, justitie o. s. v. — X-ljudet skrifves med X endast i sådana
ord, som hafva ks-ljud uti sin grundstafvelse, såsom ax, sax, vexla, oxe, yxa, växa m. fl., således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
