Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husot uppfördes 1802—16 för att gifva tidsenliga lokaler dt landets
universitet. Vid branden 1827 undgick Akadoinihuset eldens härjningar. Då
universitetet härefter flyttades till Helsingfors* uppläts byggnaden till
lokaler för andra ändamål och inrymmer nu: Jbo hofrätt, hvars lokaler prydas
af vordne presidenters porträtt i olja, länesti/velsen, guvernör sresidetis,
postkontor och domkapitel. — S o lenn itets s a len, (tillträde genom vaktm.) nu
upp-låton till festsal åt det Svenska lyceot. är belägon i don byggnad, som
delar f. d. Akademihusots gårdsplan i tvänne mindre borggårdar. (fonom en
ing&ng från husots norra sida kommer man till en luftig vostibul. hvars tak
uppbäres af fyra ståtliga polare. En väldig dubbeldörr loder in till själfva
salen, i hvilkon uppmärksamheten genast fästes vid tvänne rader pelare af
slipad röd granit samt några friser å väggarne. Dessa, modellerade af
Finlands förste skulptör, Kainberg, föreställa — till vänster: Wäinämöinen,
spelande kantele, och åhörd af smeden Ilmarinen, tvänne runosångare, samt
porsonor och typer ur det finska nationalepos Kalevala; Pehr Brahe och
biskop Rothovius rådplägande om grundläggandet af Abo akadomi: Gustaf
IV Adolf vid grundstonons till Abo akademi nedläggande; — samt till höger:
biskop Henrik döpande finnarno; Axel Oxenstjorna öfverräckande
akado-mins fnndationsbref till drottning Kristinas underskrift, samt slutligen fyra
studenter vid akademien, representerande do fyra fakulteterna. Salen
Urvida bekant för sin goda akustik, i hvilket ufseende den torde vara den
främsta i landet. Salen rymmer omkring 500 personer.
Midtemot akademitmset ligger stadens rådhus.
4, Följer man Nylands gatan Österut, kommer man
till Kuppis park, belägen tätt utanför staden. Här finnes
S:t Henriks källa, vid hvilken, enligt traditionen, Biskop
Henrik skall hafva döpt de förste till kristendomen
omvända finname.
Kuppis var ännu för några årtionden sedan en omtyckt brunns- och
bad-kuranstalt. Numera Ur parkon använd såsom folkförlustelseställo. T
parken finnes restauration, vid hvilken musik ofta exekvoras sommartid.
Vägen, som för till Kuppis, är den allmänna
strandvägen till Helsingfors. 2 km från staden passeras
he-grafningsplatserna, vanligen kallade Skansen.
5, I stadens sydvästra del vid mynningen af Aura å
ligger Åbo slott, i hvilket A bo stads Historiska museum
är mrymdt. Angående dessa se nedan 8. — På vägen till
slottet passeras vid Slottsgatan ett stycke nedantör
Västra Esplanaden uppgången till de dominerande höjder
(till höger), på hvilka Kakola straffängelse är beläget.
Hen ståtliga stenbyggnaden, synlig vidt och bredt,
tilldrar sig vid ankomst sjövägen till staden dess sorgliga
syfte föga motsvarande uppmärksamhet; därinvid synes
Länefängelset,
6. Abo omgifningar, såväl de närmare som de
af-lägsnare, behandlas nedan i skildt kapitel C.
7. **Domkyrkan, (ang. tillträde se sid. 66) är uppförd
på en låg kulle, Unikankari benämd. Kyrkan omtalas
törsta gången år 1258. men fulländades först under bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
