Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledande begrepp i den Philosophiska Rättsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jder namn
la nödwän-
i egenikap
est.· Ingert
n den ·bc-
is Att Ut-
sednare ar
ltförbin-
ärtspligter-
Ien har att
iligtbegrepxz
ers absolu-
- såsom så-
lott i tvärt
igen-admit-
kk wårtx
het skalk
utkik en
U; och att-
uise sina «
Ictic– d ås
lit hon ser-
begränsade
Behrinin
kft af den,
f, hwar och
i
l
i
en för sig såsom sin riittighet fordra allt det, som tje-
nar till hans warelses widmaktlnillandr.v Ett fädant
widmakthällande kir ett werkligt tecknande idet yttre af
frihetens gudomliga natur. Frie och stelfmedwetande
yttra alla menniskor på detta satt sin sjelfbestäm-
melse-förmäga, förenad med en ursprunglig mot-
stånds-kraft emot allt det fom siendtligen motwerkarsim
dividuelt sjelfbestånd. Det som häri ömsesidigt ursprung-
ligen fordras och medgifwes franrbildar ett ömsesidigt
råtts-förhållande, grundadt på den absoluta rätts-
·id6en, som så ligger till grund för-hwatje
qnantitet af yttre frihet, eller liksom ingär uti
! all rättighet, att den sjelf, ifrån wärt medwetande upp-
tagen under en allmän rattsform, antager utseende af
rcittighet och erhåller namn af ideell rättighet, samt
blir liktydig med Fichteö ursprungliga rätt, rättig-
het att hafwa rättigheter. Motsatsen emot denna ideel-
" la rättighet, ar reell rättighet i den widsträckta be-«
märkelfe, att den innefattar alla egentliga rättigheter ,«
som för tillbjörlig sielfwerksamhet och enskilt bestånd till-
komma menniskor, blide så kallade medfödda och förkväf-
rvade. Tydä ideell rättighet år förnuftets sjelf-
bestämmelsemödwändighet, fä framlagd i.
den erifterandemennifkans medwetande, att
den derifan bjuder sitt eget rderkliggörans
de, kan den sagas wara blott formell och har såsom
sådan ingen begränsning i det yttre, hwilken e-
genstap just cir kannemcitketpä reell rättighet och
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
