- Project Runeberg -  Rationell arbetsledning : Taylor-systemet /
37

(1920) [MARC] [MARC] Author: Frederick Winslow Taylor Translator: Karl Gustaf Wetterlund With: Erik August Forsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det nya systemets principer - Det nya systemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att vila efter vissa mellantider, kunde han i jämn takt arbeta hela da-
gen utan att trötta ut sig i onödan.
Nu är ett av de första villkoren för att en karl skall kunna lasta tack-
järn som ständig sysselsättning, att han är så tanketom och trög, att
han till hela sin läggning mest liknar en oxe. En person, som av naturen
är livlig och intelligent, är just på den grund fullkomligt olämplig för
ett arbete av så förfärande enformighet. Därför kan den arbetare, som
bäst lämpar sig för att lasta tackjärn, icke förstå den teoretiska sidan
av sitt arbete. Han är så inskränkt, att ordet »procent» ej har någon
mening i hans öron, och han måste följaktligen av en person, som är
mer intelligent än han själv, vänjas att arbeta rationellt.
Av det föregående torde vara bevisat, att till och med i fråga om
den enklaste kända form av arbete det finnes en vetenskap, och när
den människa, som är bäst lämpad för detta slags arbete, omsorgsfullt
utvalts, när den riktiga metoden upptäckts, och när den utvalda män-
niskan inövats att arbeta enligt denna metod, så måste det resultat,
som vinnes, med nödvändighet bliva överväldigande mycket större,
än vad som är möjligt under »initiativ- och eggelse»systemet.
Låtom oss emellertid återvända till frågan angående tackjärnsbärarna
och se, huruvida det under den vanliga formen av arbetsledning skulle
hava varit praktiskt möjligt att ernå samma resultat.
Jag har ställt den frågan till många dugande arbetsledare, huruvida
de med premiesystem, ackordsavlöning eller något annat system trodde
sig om att ens tillnärmelsevis komma upp till 47 ton1 per man och dag,
1 Många hava uttalat sina tvivel om att en förstklassig arbetare skulle kunna på
e n dag flytta 47 Va amerikanska ton (1 t. = 1,016 kg.) tackjärn från marken till en
vagn. För dem, som äro skeptiska, anföras därför följande uppgifter.
1). Våra undersökningar visade förefintligheten av följande lag: en förstklassig arbe-
tare, som väl lämpar sig för sådant arbete som att lasta tackjärn, kan vara under be-
lastning endast i2% av dagen och måste vara utan belastning 58 % av dagen.
2). Man kan fordra av en man, som i fria luften lastar tackjärn från å marken lig-
gande högar på en vagn stående å ett spår invid dessa högar, att han bör per dag lasta
47 Va t on eller 48,260 kg., något som arbetarna också gjorde.
Avlöningen för lastningen av detta tackjärn var 3.9 cent per ton. Arbetarna förtjä-
nade i genomsnitt 1.85 dollar per dag, medan de förut endast förtjänat 1.15 dollar. Med
en vikt av 41,75 kg. per tacka motsvarar 48,260 kg. 1,156 tackor om dagen.
v 42 ?» af en arbetsdag om 10 timmar eller 600 minuter är = 0.« X 600 eller 252
minuter under belastning.
262 minuter dividerade med 1,156 tackor ger O.22 minuter under belastning per
tacka.
En tackjärnsbärare rör sig framåt på släta marken med en hastighet av en meter på
0.02 minuter. Avståndet från tackjärnshögen till järnvägsvagnen var i genomsnitt 10.8 m.
Men i själva verket sprungo många av bärarna med järntackan, så snart de kommo till
— 37 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:53:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rationell/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free