- Project Runeberg -  Ur svenska historien /
119

(1915) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 2 SVANTE STENSSON STURE



Fru Märta. Ja väl, det var ett glädjens budskap som

bragtes mig (går av och an, liksom obeslutsam, stannar så). Jo,
jag vill säga det till eder två; I ären båda av de
människor som kunna tiga, det vet jag. Och mitt hjärta är
fullt. Jag måste tala. Så veten då, att i denna stund
begynner hämndens värv. Snart är kung Erik störtad
frän sin tron. Snart skola hans usla rådgivare antvardas
åt bödeln. Så skola de då bliva hämnade, min ädle
herre och mina käcka unga söner. — Alltför vek och
svag tycktes han mig stundom, min gode herre och man;
icke mycket har han verkat här i denna värld, men det
är dock hans oskyldigt flutna blod som rågat måttet och
till sist kommit Sveriges riddersmän att ena sig till kamp
mot tyrannen. Hämndens dag skall komma — hämnden
skall bliva mig ljuv som balsam.

Malin (skyggt). Men, kära fru moder, minnens I icke vad
min gode fader mer än en gång sade: »Aldrig må vi
söka hämnd, aldrig kräva hämnd för vad oss än må
övergå. — En är Hämnaren, och han sörjer väl för att
på sistone rättvisa varder skipad.»

Fru Märta (sänker huvudet). Det är sant — han sade sä. —
Ja, ja, han var bättre än jag.

Mäster Andreas. Sen I, fru Märta, här har I fått svaret
på vad I nyss sade: »Icke mycket har han verkat», säden
I om eder ädle make. Men här hören I huru hans ord
ännu leva och bära frukt. Sen I, fru Märta, vi äro alla
lika såningsmän, vi människor . . . Med sädeskorn i våra
händer vandra vi omkring, och var vi gå, där fälla vi
dem vid vägen; där så vi vår sådd, om vi än icke akta
därpå. Den som är trofast och mild i sitt hjärta — var
han går fram, där sår han en sådd av blida tankar och
goda ord och milda gärningar. — Icke ofta se vi
människor vad skörd som växer därur — men Herren Gud,
han ser det väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:51:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsvhist/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free