Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2o
EN ARABISK KÄRLEKSHISTORIA
Den ena hästen var apelkastad, den andra, en stor,
kraftigt byggd hingst, var svart.
— Den svarta är elak, anmärkte araben, han är
mycket elak–Hvem ska ha den?
Marika närmade sig och lät sig hjälpas upp i
sadeln.
Sadeln var för stor för henne och var blanknött
och hal och hade bara ett horn, hvilket var helt litet.
Flickorna hade brutit sig ridspön, men då de
uppifrån terrassen sett, att Ali inte hade något spö, hade
de kastat bort sina, i den föreställningen att hästarna
här ej voro vana vid spö. De hade ej ridit många
steg, förrän de märkte, att de alltför väl behöft sina
spön; det visade sig omöjligt att få hästarna ur den
långsammaste tänkbara skridt. Det var naturligtvis
helt annat för Ali. En man behärskar ju sitt djur med
skänklarna.
— Jag måste ha ett spö, utbrast Marika, då
hennes gångare gjorde min af att rentaf göra halt.
En arab, som satt på huk invid vägen, hade hört
hennes utrop. Han reste sig, gick bort till en ung
phoenixpalm, afbröt en gren och började hastigt
befria den från dess taggar; så kom han fram till Marika
och räckte henne ett långt, smidigt spö.
Det var en välklädd arab, som man omöjligt kunde
ge en slant; Marika kunde blott tacka.
— Nu får ni lof att skaffa ett spö åt mademoiselle
Elly, sade Marika till Ali. Och Ali afbröt, utan att
stiga af hästen, en palmgren och gjorde i ordning ett
spö åt Elly.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
