Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ARABISK KÄRLEKSHISTORIA
2 3 I
hon blinkade uppmuntrande åt den lille slyngeln Ahmed
häromdagen, när han uppenbarligen stod och ljög för
oss och vi voro fulla af indignation.
— Hvar höll man till månn tro i sin senaste
inkarnation ? undrade Elly. Du, Marika, du lefde
förstås i Orienten — det är klart, så som du passar in
här i allting.
— Ja, det är klart, instämde Ebba och Hellevi.
— Det ha andra sagt mig förut, redan innan jag
nånsin sett Orienten, sade Marika tankfullt. Nog tror
jag, att jag någon gång varit soldyrkare . . . Hvad
man är för en annan människa när solen skiner på en!
Om man alltid finge lefva i solen, hvad skulle man väl
då mer begära af lifvet för att vara lycklig ?!
Knappast annat än frihet från kroppsliga plågor och från
ekonomiska bekymmer. När man lefver i solens
länder, förstår man godt, att Epikuros definierade lyckan
bara som frihet från alla plågor. Men sitt under en
gråmulen himmel och var plågfri! Det blir man så
lagom glad af . . . Och ändå — vill man verka något,
då kan man väl längta till södern och komma hit för
att hvila, men man önskar inte lefva här. Nej, det är
i alla fall under den grå himmeln, under det långa
vintermörkret, som själen arbetar — skapar ur sin långa
längtan. Här är alltför godt att vara — här blefve
det bara att drömma och stirra mot det blåa hvalfvet
och dess hvita skyar . . .
En svag vindfläkt förde en ånga af akasiedoft
från den närbelägna parken. Från den lilla gränden,
som mynnade ut i arkaderna under terrassen, steg ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
