Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
SIDI-OKBA
sticka upp ur ökenhafvet, men längre fram, och en
stund innan Sidi-Okba kommer i sikte, synes intet
annat än de stora vidderna, som i fjärran ligga så
dallrande blå, att det är nästan omöjligt att tro annat
än att det är hafvet som skimrar därborta.
Det är blott här och där, som öknen är helt och
hållet steril; för det mesta är marken betäckt af en
gles vegetation: ett slags daggblå, tistelartad växt,
sträfva starrtufvor och små prästkrage-liknande
blommor. Jordmånen är för det mesta ingalunda så sandig
och stenig, som man plägar föreställa sig den.
Säkerligen skulle stora sträckor af Sahara kunna uppodlas
och lämna rika skördar, om de erhölle bevattning; och
kanske skall en gång en fortsatt systematisk borrning
af artesiska brunnar göra den stora öknen till ett för
Frankrike så gifvande område, att man lyckönskar sig
till att ej ha utfört planen att genom insläppning af
oceanens vatten förvandla den till ett inhaf. —
Till vänster ett stycke från vägen synes en bred
strimma af tätt, grönt gräs, där några rödbenta
storkar gå och klifva. Där måste en källa finnas. Ja, där
komma just några kvinnor, bärande på hufvudet sina
fyllda vattensäckar. Och där borta märkes ett
beduinläger — några låga, bruna tält, som tyckas krypa
utefter marken.
Nu höres ett rop — nu åter ett. — Där komma
arab-barn springande, fyra, fem stycken, uppdykande
från olika håll. De ha upptäckt vagnen och komma
nu rusande för att utkräfva sin tribut. »Bonjour», och
»bon voyage» ropa de om och om igen, allt under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
