Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dessa dagar vet jag det och känner, mer starkt
än nånsin förr min själ det kände,
att Herren Gud dock innerst hjärtat äger — att Han
den förste är och Han den ende.
När afton nalkas, när sig skymning sänker, och när
på knä invid min bädd jag beder,
hur sjunka alla jordens tankar undan — men stilla
själen sina vingar breder,
och aningen igenom himlar stiger och hänryckt
Ljuset ser, det evigt klara,
och hör hur stjärnor uti rymden sjunga och helga
änglar dem med lofsång svara.
O Du som är, o Du som evigt blifver, från Dig vi
stamma och till dig vi tråna,
Din är den eld i våra ådror flyter, vår tankes kraft
blott ifrån Dig vi låna.
Och en gång skall Din kärlek härlig segra : den smäl-
ter hatet, mörkret öfvervinner,
och »Helig, helig» genom alltet klingar, och salighet
i hvarje hjärta brinner.
8. 8. 98.
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
