Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Man märker det bäst, när ens vilja
kommit i sådan harmoni med magen, att man
förmår säga nej till det man inte tål, fastän man
älskar det lika högt som förr. Langonste, som
jag tillber. Hur ofta har den inte bragt mig
på fall. Men ångern har aldrig låtit vänta på
sig. Och det vet ni kanske, att ingen ånger
är bittrare än den som kommer från magen!
Grefvinnan. Nej, det vet jag visst inte. Jag
kan försäkra er, att den här langousten var
superb.
Vicomten. Jag hoppas motsatsen, men jag
tror det icke. — Vår värd muhammedanen är
öfver hufvud taget en led karl till att locka folk
i frestelse. Dricker jag hans champagne, så
börjar jag förstå hur det käns i hans paradis
— men nästa morgon påminner mina podager
mig om, att jag ännu lefver här på jorden. —
Hans mocka — ni har smakat hans mocka?
Grefvinnan. Jag, ja!–––Jag tar alltid
0.0
patar.
Vicomten. Ni är lycklig. Och jag som
knappt vågar lukta på det, af fruktan för att
mitt hjärta skall börja dansa galopp.
Grefvinnan. Det måtte sannerligen vara
kusligt att ha ett hjärta, som sitter så löst.
Vicomten, undergifvet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
