- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
349

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Mr Lydney vädjar till polisinspector Bent

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349,

De hunno till ändan af vägen och Maria önskade sin
bror godnatt samt skyndade hemåt, ty middagstimman var
snart inne. Den rörelse hon ej ville låta utbryta inför
brodern gaf sig nu luft och tårarne strömmade en stund
nedför hennes kinder. Det var en olycklig stund; ty vid
en krökning af vägen nära Dane Hall mötte hon en
fotgängare ansigte mot ansigte och det var William Lydney.
Maria torkade bort tårarne och talade i en glad tou i det
hon försökte slå bort sin sorg så godt hon kunde.

— Har ni funnit ert skrin ännu, mr Lydney r

— Nej, svarade han och vände om för att följa henne.
Jag har uppvaktat vid polisstationen bela dagen, men har
ej ännu lyckats få se förste mannen på densamma — Bent,
tror jag de kalla honom. De ha nu sagt mig att han skall
bli synlig om en halftimma, och jag går bort min
otålighet under denna halftimma.

— Jag önskar att ni måtte återfinna det. Det är en
högst besynnerlig händelse — såvida det ej kom bort på
vägen till slottet. Var innehållet af så stort värde för er?

— Det var af stort värde för dess egare. Strängt
taget tillhörde hvarken skrinet eller dess innehåll mig,
men jag skulle hellre vilja gifva ut hvarje skilling jag
eger än att det ej skulle komma till rätta.

— Då honpas jag uppriktigt att ni måtte återfinna
det, sade hon under det mr Lydney ringde på klockan till
Dane Hall.

— Tack! Ja — jag är säker, om att ni gör det.
Men hvad var det som förorsakade er sorg nyss ? återtog
han i det han höll hennes hand i sin och såg henne i
ögonen.

Hennes ansigte färgades åter af rodnad, men hon gaf
ej något svar.

— Är det någon sorg som jag på minsta sätt skull»
kunna lindra?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free