- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
242

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Lord Dane hemma igen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

gjorde ett slags nigning då hon vände sig mot dörren. Men
i stället för att gå ut såg hon sig tillbaka igen.

— Det går rykten i afton om att uppsyningsmannen
är döende — om mylady ursäktar mig för att jag stannar
och berättar det. Och mylady, tillade hon sänkande siu
röst, den långe som var ute med de andra var mr
Wilfred Lester. Det blir ej angenämt för någotdera partiet,
mylady, om Cattley dör.

— Tiffle, jag kan alldeles icke tro på denna historia,
sade lady Adelaide i det hon flyttade sig från spegeln och
gick att sätta sig på en sofla med ansigtet vändt mot
tje-narinnan. Han kan aldrig ha vågat sig in i ett sådant
företag som detta. Det skulle ju bli transportation minst!
Ju mer jag tänker derpå, desto mindre tror jag det; och
för himlens skull var försigtig i ert tal och låt det ej
komma till mr Lesters öron. Det måste vara osannt
sqvaller.

— Mylady — jag ber er om förlåtelse — ha de
andra sakerna jag berättat varit osannt sqvaller? frågade
Tiffle med ett tecken till bitterhet i sitt surmulna ansigte.
När jag sade er att deder båda sluga varelserna ämnade
ingå äktenskap, for jag då med sqvaller, mylady? Eller
när jag för en vecka sedan bragte er underrättelsen att
han gick ut på aftonen med bössa, ehuru det är väl
bekant att hans bössa är pantsatt? Och för att ej tala om
andra exempel, som man måhända kunde påminna sig —
får jag bedja er tillåta mig säga att jag för väl vet min
plats och hvad jag är skyldig mylady för att omtala några
nyheter, som jag ej är säker om, eller några berättelser, som
kunde hänföras till osanna sqvallerhistorier.

— Men, Tiffle, huru får ni reda på sådana saker?
Ni måtte hålla någon person som spionerar åt er.

— Spionerna äro mina egna goda ögon och öron,
mylady, som jag ständigt brukar för att tjena de små
englarne, barnen deruppe, som nu sofva i sina små varma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free