Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
QVINNAN.
moder, blef hennes man, den hon tillbad, dödligt sårad
under en jagt genom en ung slägtings oförsigtighet. I
utbrottet af sin förtviflan ville den unge mannen döda sig.
Fru de Chantal, som underrättas härom, låter
ögonblickligen genom byns kyrkoherde säga honom att hon utvalt
honom för att bära fram till dopet det barn hon bar
under sitt sköte.
En stackars arbeterska, angripen af en förlamning i
strupens öfre del, som betager henne målföret, föres på ett
hospital. Hennes ohejdade smärta ger sig luft i
snyftningar och tårefloder. Öfverläkaren låter henne genomgå en
sträng behandling, som visar sig länge fullkomligt onyttig.
Slutligen, då hon en natt enligt sin vana försöker att röra
sin rebelliska tunga, får hon fram ett ord, och hon är
räddad! Hvad tar hon sig nu till? Hon ropar
tvifvelsutan åt sina olyckskamrater och säger åt dem: »Jag talar!»
ropar åt dem för att sjelf få höra ljudet af sin röst! Nej,
hon tiger. Klockan slår sex, hon slår sju; sjukvakterskan
bär fram hennes frukost. Hon tiger, hon ses endast då
och då draga täcket öfver hufvudet; det är för att ohörd
af alla kunna framhviska några ord och såmedelst
öfvertyga sig om sitt tillfrisknande. Ändtligen öppnas dörren
för läkaren, som inkommer, han går fram till hennes säng;
hon säger då till honom småleende och med tårfyllda
ögon: »Herr doktor, jag talar, och jag har gömt mina
första ord för min räddare.» Endast en qvinna kunde så
handla, ty hon besitter välde öfver hjertat. Och hvilkendera
tynger mest, såväl i den gudomliga som menskliga
vågskålen, hvilkendera bidrager mest till menniskans fullkomnande
och jordiska lycka, intelligensen eller hjertat? Älska, det
är att tänka. Tänka, är dock icke att älska. Hvad äro
väl alla filosofiska systemer, alla sociala utopier, alla
politikens inbillade land, alla snillets skapelser? Oftast
förgängliga verk, i dag sublima, måhända i morgon
ofruktbärande och löjliga. Hvad äro de i bredd med den
tillbedjansvärda och orubbliga dygd, som hvarken räknar
ålder eller tid och som ensamt närmar oss gudomen, öm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
