Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 MODREN.
vi det väl besinna, det finnes ingen djupare kränkning för
ett lands sedlighet än den offentliga kränkningen af
rättvisans grundsatser. Det allmänna samvetet förskämmes
ännu mera genom en sådan orättvis skonsamhet än genom
sjelfva våldsgerningen, och genom att man tid efter annan
nödgas frikänna brott, skall det slutligen komma derhän
att den stora massan icke längre skall kunna skilja
emellan brott och oskuld, emellan ondt och godt. Må vi
derför rena vår lag från den omoraliska strafflöshet som
drifver qvinnan att begå barnamord och domaren att
frikänna henne!
Men härtill inskränka sig icke Frankrikes pligter. Det
är moderligheten i allmänhet som man måste söka höja,
såväl den lagliga moderligheten som den olagliga. Om
qvinnans heligaste benämning förnedrar och förkrossar
henne, skall väl då ansvarigheten för hennes felsteg och
hela bördan af hennes lidande återfalla på henne allena?
Nej. Är allt gjordt då man jordat dem som dött, brännmärkt
dem som gifvit vika, patenterat dem som sälja sig, dödat
dem som döda? Nej, tusenfaldigt nej! Gud har ämnat
moderligheten till en välsignelse för slägtet, till en lycka
för qvinnan och till ett beskydd för barnet; Frankrike bör
icke förbise Guds verk, det tillkommer vårt land att
åter-uppresa på sin plats modrens helgade personlighet, att
der höja den med hela dess lysande följe af dygder och
hedersbetygelser.
Vi veta mer än väl att svårigheterna här äro
oerhörda, men pligterna äro lika stora; och det djupa
medvetandet om dessa pligter bör kunna ingifva lagstiftaren
medlen till svårigheternas lösning. Ett stort exempel är
oss här gifvet. Konventet utfärdade i fråga om ogifta
mödrar detta namnkunniga lagbud: »Hvarje ogift qvinna^
som under loppet af tio år endast genom eget arbete
underhåller sitt utom ähtenslcapet födda barn, ege rätt att
af staten erhålla en belöning.»
Filosofien härmades väldeligen öfver detta påbud;
politici tadlade det såsom ett premium tillerkänclt liderlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
