Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
MODREN.
tålat henne för dem. Hvad säger jag? Han har kunnat
begå alla dessa brott inför dens ögon som borde hafva
kunnat skydda offret, inför hennes egen faders ögon! Men
hvad förmår denne fader, mäktig såväl genom
förmögenhet som genom hög samhällsställning och ett ansedt namn ?
Denne fader har ingen annan makt emot bödeln, än att
ödmjukt bedja honom att vara mindre grym. När
slutligen offret dukade under och föll för knifhugget, hvilket
icke var annat än sista stöten, suckade hon säkert i
förtviflan: »Mitt minne skall för mina barn endast blifva en
styfmoders!» Om vi icke hemta upplysning af sådana
lärdomar, hvad skall väl kunna upplysa oss? När skall väl
slutligen ett förtrytelsens och harmens skri utgå från hvarje
hederlig menniskas hjerta emot en lag som sliter från en
moder de varelser hon burit i sitt sköte, som inför hennes
ögon lemnar dem under främmande vård och som
tillstädjer mannen att åt hustrun säga: »Du skall inte längre
vara moder!» Att fråntaga modren hennes rätt att
handleda sina barn, är detsamma som attvberöfva barnet sin
rätt till skydd, det är att kränka den ena varelsen på
samma gång man vanärar den andra.
Visserligen vare det långt ifrån mig att vilja inom
familjen stifta tvenne makter, hvilka båda skulle ega rätt
att säga: »jag vill inte», utan att någondera skulle kunna
säga- »jag vill!» Det vore detsamma som att krossa
barnet emellan tvenne veto. Vi veta mer än väl, att första
vilkoret för barnets helsa, arbete och uppfostran är
ordning, det vill säga, den lugna och jemna utvecklingen
under en allena ledande tanke. Vi veta äfven att slitningar
hit och dit krossa känslorna såväl som idéerna hos de
unga naturerna, och att en uppfostran utan bestämdt mål
vållar slapphet i karakteren, vankelmod i sinnet och
vantro i hjertat. Alltså må en enda myndighet vara den
bestämmande, men en sedlig myndighet, d. v. s. en
öfverva-kad, en myndighet förbunden med ansvarighet och som
får träda tillbaka, i händelse den ovärdigt sköter sitt kall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
