- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
20

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

DOTTREN.

upphöjdare känslor varit ständiga anledningar till
missförhållanden och osämja med deras män.

Slutligen vilja vi taga i närmare betraktande en grym
fördom, som gör en flickas födelse till en verklig olycka
för mången. Det är det egendomliga lidande och det slags
smälek som vidlåda qvinnans ogifta stånd.

Ordet gammal mamsell eller gammal fröken kommer
mången far att rysa. Icke nog med att detta ord innebär
ett ensligt lif, försakelse af lifvets ljufvaste, heligaste fröjder,
mången gång brist, det måste äfven innebära någonting
löjeväckande. En gammal flicka skäms, så att säga, för
sin tillvaro; hon känner med sig sjelf att hon är ett mål
för gycklande blickar och anspelningar; hon vet att man gör
sig lustig på hennes bekostnad. Då hennes fattigdom icke
alltid synes illviljan ett antagligt skäl för hennes ogifta
stånd, söker man och finner stundom, medelst att leta i
det förflutna, något ännu sorgligare skäl för det stackars
offrets öfvergifna tillstånd, någon fördold vanskaplighet
eller ett begånget felsteg, som man hittills icke haft reda
på. Men hvarföre skall qvinnans ogifta stånd hånas, då
mannens ursäktas eller gillas? Är då en gammal ungkarl
ett föremål så egnadt att ingifva vördnad? Nästan alltid
sjelfvisk, misstrogen, mången gång tyranniserad under en
tjenarinnas förnedrande välde, har han måhända uti sitt
frivilliga ogifta stånd endast sökt ett medel att förlänga
sin ungdoms utsväfningar, eller också förblifvit ungkarl
för att uteslutande få tänka på och sörja för endast sin
egen värda person. Den gamla flickan deremot har
mången gång förblifvit ogift derför att hon satt sin lit till ett
trohetslöfte som svikits, derför att hon förblifvit trogen
en kärlek som efterföljts af glömska, eller ock af
hängifvenhet för sina föräldrar; hennes enslighet innefattar
merändels alltid en dygd eller en olycka. Mången gång
vresig, derför att man förbittrat hennes lynne, tillgjordt
ärbar, derför att man hånat hennes blygsamhet, godtgör
hon vanligtvis dessa sina fel, hvilka egentligen härflyta
från hennes samhällsställning, genom tusende bevis på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free