- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
505

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE GERMANSKA Q VINNORNA.

505

Det skulle varit ett prof på bristande logik hos ett folk, som, i
likhet med det engelska, går i spetsen för den moderna civilisationen,
att ej blygas öfver den afsöndring och dådlöshet, till hvilka de sett sina
qvinnor i detta afseende dömda. Till en emancipation i samma
afseende syfta föreningar, såsom den för befrämjande af qvinligt förvärf,
de så kallade " Victoria Debating Society" och " Female middle c lass
emigration Society", med flera. Qvinnotidningen "Victoria Magazine"
har numera uteslutande qvinliga sättare och tidskriften "The home9
drager modigt i fält för qvinnans rättigheter. Under det
emancipationsrörelsen i Nordamerika
nästan helt och hållet
utgick från könet sjelft,
uppdrogo i England de
manliga författarna först
den fåra, i hvilken
utsädet sedermera
nedlagts af qvinlig hand.
Redan Shelley
förklarade, i företalet till sin
" Queen Mab9\ att
knappast något system med
mera raffinerad
(studi-ously) hätskhet kunde
uppträda mot mensklig
lycka, än —
äktenskapet; efter honom
dekreterade John St. Mill,
i sitt epokgörande
arbete 97 Subjection of
wo-men", att "äktenskapet
är den enda verkliga
lifegenskap, våra lagar känna": det gifves ej mer några andra "slafvar",
än husets "herrskarinnor", och äfven Bulwer uttalar sig, i " The last
days of Pompeji", ogillande om den förtryckande lagstiftningen i fråga
om könet.

Bland de qvinliga kämparna för könets rösträtt äro de mest
framstående: grefvinnan Haberton, fruarna Scatcherd, Arnold, Webster,
Paterson, misserna Lydia Becker, Rhoda Garrett, Helen Taylor, Tod,
Craigen med flera. För ej så lång tid sedan hölls i S:t James’ hall en.
generalmönstring med dessa kämpar, till hvilken qvinnor hade fritt till—

"Lady and bab}-".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free