- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
434

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

434

DE RO MA N SKA Q VI NN O R NA.

står qvinnan, tjenande den verldsdel, som utgör stamhåll för ali kultur
och sedlighet, till bländande infattning, och af hennes inflytande
genom-tränges an hvar, för hvilken lifvet på jorden är något mer, än blott den
hårda kampen för tillvaron.

Det är ej utan ali förmedling vi öfvergå till denna nya verld.
Ännu den stund, vi lemna Afrikas nordligaste hörn, der redan spanska
flaggan svajar, och beträda Portugals motliggande område, se vi på
alla håll omkring oss röra sig ett lif, som i många afseenden är
beslägtadt med det på andra sidan sundet vid Gibraltar. Det haf, som
hvälfver sig mellan båda dessa landmassor, har ej förmått helt och
hållet bortskölja alla spår af odlingens och verldshändelsernas gång.
Särskildt i södra Portugal, liksom i södra Spanien, hafva invånarna
bibehållit såväl den "moriska" typen, som äfven — i sådant, som beträffar
det praktiska behofvet — moriska sedvänjor; så inom byggnadsstilen och
så äfven i anordningen af bostadens inre. I Portugal möter man ornament,
hvilka obestridligen hafva moriskt ursprung; fruntimren bära prydnader,
tofflor med mera, hvilkas österländska form är omisskännelig, och till
och med deras hela lif rör sig i en kretsgång, ej synnerligt olik den i
norra Afrika vanliga.

Den portugisiska qvinnan skiljer sig betydligt från den spanska,
om hvilken vi i andra rummet komma att tala. Den förra är mindre
orörlig och lefnadsglad samt ej så böjd att uteslutande uppgå i det
allmänna lifvet, som den senare. Hon föredrager — något, som vi redan
i Brasilien haft tillfälle att iakttaga — att stanna inom sina fyra väggar
och att reducera lifvets dagliga möda till en smula handarbete, samspråk
och en del oskyldiga toalettomsorger. Lemnar hon någon gång sitt
hem, så är målet för denna hennes utflygt vanligen — kyrkan, ty
portugisiskan kan anses som den personifierade fromheten. Mindre sinlig
.än spanskan, kan hon ej heller finna någon smak i den kärleksromantik,
åt hvilken denna med sådan glöd och uthållighet hängifver sig. För
öfrigt saknas här äfven hos det andra könet de härför nödiga
förutsättningarna. De unga portugiserna äro ett sansadt slägte; de gå visserligen,
så lång dagen är, gata upp och gata ned, om sommaren med till
skydd mot solen uppspänd paraply, om vintern i en pittoreskt draperad
schal, men sällan faller det någon in, att taga notis om den vackra
verld, af hvilken han omgifves. Damerna hafva hjertans ledsamt der de
sitta, blickande ned på gatan, som utgör tummelplatsen för dessa
förtviflade kurtisörer, hvilka, der deras tilltagsenhet kommer som högst,
nöja sig med att, likt andra bildstoder, posta i gathörnen och stirra på
de qvinliga ansigten, som kunna visa sig i fönstren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free