- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
351

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 YD AMERIK A.

351

och kaotiskt. Chilenernäs hela äregirighet hvälfver sig kring
vidmakthållandet och det ytterligare utvecklandet af deras välstånd och nationella
dygder. Sjelfva jämnföra de sig gerna med kalifornierna, och skulle
än denna jämnförelse ej i allo utfalla till deras fördel, så äger den
dock i åtminstone tvänne afseenden sitt fulla berättigande: vi mena den
i Anderna förekommande stora rikedommen på metaller, synnerligast
ädla, samt vidare den hjertliga gästfrihet, som här är utmärkande för
alla samhällets kretsar. Chilenerna äro allt igenom ett älskvärdt och
af europeernas sympatier väl förtjent folk. Alla resande prisa med en
mun den bland den så kallade aristocracia de sangre azul rådande
angenäma sällskapstonen, det utsökta umgängessättet och det medfödda
behag, som i så hög grad är i synnerhet qvinnorna eget. Familjelifvet
lemnar föga öfrigt att önska, och måhända ingenstädes på sydamerikansk
botten göres främlingen så hastigt förtrolig med eller finner sig med
sådan lätthet i de lokala förhållandena, som i det ena eller andra af
de förnäma husen 1 Valparaiso eller Santiago.

Något, som ej minst medverkar till det ömsesidiga goda förståndet,
torde vara den omständighet, att här inom nästan hvarje familj af stånd
finnes någon medlem, som antingen längre tid vistats i eller åtminstone
besökt något eller några af Europas kulturland. Jämnförman härmed
den grofva okunnigheten hos Mexikos damer samt de barbariska
samhällsförhållanden — en följd, såsom vi sett, af den ytterliga
rasblandningen —, hvilka äro utmärkande för i synnerhet de norr om eqvatorn
belägna fristaterna, så är olikheten mellan chilenerna och de öfriga
spansk-amerikanska elementen så mycket mera i ögonen fallande.

Göra redan de smärre kommunerna på främlingen ett fördelaktigt
intryck, så är detta i ännu högre grad fallet med landets hufvudstad,
Santiago. Gatorna äro rena och omsorgsfullt stenlagda, husen prydliga
och rörelsen i det allmänna, trots de trafikerandes sydländska lynne,
preglad af en viss jämnhet och måtta. Hvarje steg, man tager,
rotfäster det en gång vunna intrycket af sträng ordning och ostörd
trefnad, egenskaper, genom hvilka Santiago vida skiljer sig från Cartagena,
Medellin, Guayaquil, Lima, Cuzco, La Paz och hvad de allt heta, de
städer, med hvilka vi i det närmast föregående gjort bekantskap.

Efter dessa förberedelser inträda vi nu i någon framstående
chilensk familjs hem. Ett dylikt, på en gång luftigt och smakfullt, hem
består vanligen af ett hus med en enda våning och en ej bred fronton?
på hvilken hufvudingången är belägen. Sedan vi passerat förstugan,
befinna vi oss i ett af portiker omgifvet mellanting af trädgård och
borggård, dit utgångar leda från hvart och ett af boningsrummen. An-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free