Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
NORD A M ERIKA.
S:t Louis å sin sida kan berömma sig af att vara mera storartadt och
pittoreskt, än någon annan af syskonstäderna; beläget midt i det väldiga
Mississippi-bäckenet och på nästan lika afstånd från Klippiga bergen,
Atlantiska hafvets och Mexikanska vikens kust, är det till läget Unionens
naturliga hufvudstad och kan med tiden blifva dess politiska. Det
intryck, man får af Cincinnati, skiljer sig föga från det af första, bästa
engelska fabriksstad. Washington, kongressens säte och förbundets
hufvudstad, har tillkommit på konstlad väg och liksom genom en de
makt-hafvandes viljeyttring samt saknar hvarje sjelfutvecklad karaktär. Boston
är Unionens andliga metropol: här lefva Amerikas förnämsta lärda och
skriftställare (Longfellow, Holmes, Emerson, med flera) och här finner
man de gedignaste periodiska skrifterna, de rikhaltigaste boklagren, de
dyrbaraste museerna och de i största skala anlagda
välgörenhetsanstalterna. Philadelphia är allt igenom en näringsidkande stad, med en vida
stillsammare och inom sig sluten befolkning, än till exempel New-York,
men gäller icke dess mindre, med sin rikedom och sina mångfaldiga
industriella anstalter, såsom en urbild af amerikansk företagsamhet och
skapande förmåga. Nämna vi ytterligare New-Orleans, den nordamerikanska
söderns hufvudstad, med sina en och en half mil i genomskärning mätande
husmassor, samt Baltimore, Marylands förnämsta stad, hvilken, jämte sitt
rykte såsom betydande handelssäte, äfven fått det att äga de vackraste
fruntimmer inom hela Unionen, så torde vi, i fråga om karaktäristik af
Förenta Staternas större städer, hafva varit så uttömmande som möjligt.
Härmed afsluta vi ock våra meddelanden rörande andliga och
sociala förhållanden bland Unionens hvita invånare. I de få rader, som här
återstå oss, vilja vi sysselsätta oss med tvänne andra befolkningselement,
nämnligen indianer och negrer, hvilkas lif emellertid ej erbjuder många
sidor af synnerligt intresse. "Rödskinnens" ras, hvilken, som bekant,
genom en alldeles egen gren af litteraturen omgifvits med en
obestridligen romantisk nimbus, sammansmälter oaflåtligt och räddningslöst, och
af cless urgamla jagtmarker har den invandrande hvita rasen gjort det
ena stycket efter det andra till skådeplats för sina sträfvanden i
odlingens tjenst. Högst få äro de stammar, hvilka lyckats oförkränkt bevara
sin sjelfständighet. De flesta ansättas, i öfverensstämmelse med en på
många andra håll gjord erfarenhet, af de hvita till en grad, som gör
att tiden för deras fullständiga undergång ej kan vara långt aflägsen.
Då indianerna äro ett naturfolk, företer sig det sociala lifvet inom
de särskilda stammarna på ungefär samma sätt, som vi redan lärt känna
hos en del andra, på hyfsningens skala så lågt som möjligt stående
folkslag. Qvinnan är för öfrigt här i många afseenden ännu mera van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
