Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ORD AMERIKA.
307
motvigt har, genom qvinnans högre begåfning, uppstått spiritualismen,
den rena och heliga vetenskapen, framtidens religion. Endast denna
har sig en roll anvisad vid sanningens uppdagande; "den objektiva
verlden börjar öfvergå i den subjektiva, och det högre könet skall med
tillhjelp af ett inre ljus för oss lösa himmelens och helvetets mysterier/’
Således äro vi lyckligt framkomna till spiritismens och ■—
qvinnoemanci-pationens program.
Elisabet Denton håller före, att företrädet bör tillerkännas qvinnan
på den grund, att hon, förutom alla de organ, dem hon analogt med
mannen besitter, står ensam om ytterligare ett eller digifningens. Samma
auktoritet åberopar äfven den sanning, att ett väsende står högre i den
mån, det är sammansatt af flera egenskaper, och drager deraf den
slutsats, att som detta är fallet med qvinnan, måste mannen vara henne
underlägsen. På den sålunda vunna grundvalen faller det sig
naturligtvis ej svårt att omstjelpa hela vetenskapens byggnad, något, som vår
författarinna likaledes gör med den Darwinska teorien om de
rudimentära organen hos handjuren. Darwin betraktar nämnligen de
rudimentära mammæ såsom lemningar af organ, hvilka fordom voro afsedda
för verkligt bruk — det vill säga, han tror att männens funktioner i
urtiden stått qvinnornas något närmare, än nu är fallet. Elisabet Denton
går i motsatt ordning, i det hon påstår, att dessa mammæ äro ämnen
till nya organ eller, med andra ord, att männen i tidens längd skola
utvecklas till förmåga af med qvinnans likartade funktioner.
Hvad författarinnan ordar om qvinnans kroppsliga och organiska
fullkomlighet, beror för öfrigt, särskildt hvad den
anglosachsisk-amerikan-ska rasen angår, på en beklaglig illusion. Som de amerikanska
qvinnorna sällan befatta sig med kroppsarbete, slappas deras muskler, så att
de få ett svagt och sjukligt utseende. En oartig yankee utlät sig vid
ett tillfälle om sina landsmaninnor sålunda: "De hafva ingen
benbyggnad, inga muskler, ingen saft — blott nerver. Och huru skulle det
kunna annorlunda vara? I stället för bröd äta de krita, i stället för vin
dricka de isvatten; de bära trånga snörlif och tunna skor." Och till
slut menar den oborstade karlen tro på, att "sådana varelser hafva
ingen seghet och — himlen vare lof! — om hundra år skall ej en enda
af deras afkomlingar finnas i lifvet". Sannt är, hvad äfven europeiska
betraktare nödgats medgifva, att flickorna inom Unionens stater (helst
de norra och östra) med alla sina kroppsliga företräden för öfrigt,
sin intressanta blekhet, sina sköna drag och sitt fängslande väsen,
likväl förråda en öfverhandtagande brist på lifskraft. Till följd af deras
härkomst från olika europeiska folk, kunna för öfrigt vissa skiftningar i
20*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
