- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
265

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BLAND SÖDER HA F S FO L KEN.

265

nas, oförlikneliga skönhet bland oss vann sådan spridning. Nyare
skildrare hafva emellertid något afkylt den förra hänförelsen, men tillstå
icke dess mindre, att de här hafva att göra med en i många stycken
sällsynt utrustad ras.

Man behöfver i sjelfva verket endast kasta en flygtig blick på
Tahiti, för att fatta möjligheten af dess underbara makt öfver det
menskliga sinnet. Seglaren, som nalkas dess kust, tror sig se en juvel,
smyckande hafvets omätliga, gröna slöja; luften ångar af doftet från
tropikernas rika blomsterverld, och har man af smekande vågor
landsatts på strandens yppiga gräsmatta, så varsnar man utomdess otaliga,
färgrika fåglar, hvilkas sång återskallar från hvarje buske och träd;
från strandbrynet draga sig hela parker af bananer och brödfruktträd,
skuggande ljufliga däldlandskap, hvilka bilda lika många ingångsportar
till öns inre. Öfver hvarje detalj flöda färg och ljus, och som invånare
i detta paradis möta oss sköna och välbildade män samt qvinnor, ännu
alltjämnt lika intagande, om ock ej längre inskränkta till den förut
omnämnda lätta drägten och en krans af rosor kring håret.

Redan Cook har med så synbar förkärlek skildrat tahitiernas inre
och yttre företräden samt lefnadssätt, att man skulle frestas beskylla
den store verldsomseglaren för optimism, derest ej allt, hvad han i detta
afseende haft att förmäla, sedermera af andra besannats. Man kom
snart till den öfvertygelse, att de, om ock råa, naturbarnen såsom
sådana ingalunda saknade sin begåfning och ganska väl vore i stånd att
öfvergå till en högre form af odling, en öfvertygelse, som också under
det sedan dess förflutna århundradet bekräftats. Den förut rådande
sedeslösheten har vikit för missionärernas trägna och nitiska
bemödanden, forna sedvänjor och inrättningar hafva, om ock ej alltid till verklig
båtnad, gifvit rum för med nutidens anda mera öfverensstämmande, och
åkerbruk, liksom vetenskap och konst, på mångahanda sätt främjats.
Det är på sin höjd i det inre af landet, man ännu kan spåra lemningar
af det gamla skicket, af hvilket vi här i korthet skola söka gifva en
teckning.

De forna tahitiernas äktenskapliga förhållanden skilde sig föga från
de ännu under hedendommens sista tider rådande. På trohet inom
äktenskapet höll man strängt, medan det stod de ogifta af båda könen fritt att
lefva efter böjelse och behof; och det var på denna grund, som ett visst
sjelfsvåld från början synes hafva varit för öboarna utmärkande. Bandet
mellan makar vann för öfrigt sin egentliga styrka först genom födelsen
af en arfvinge, hvarvid det emellertid ännu alltid berodde på fadern?
huruvida denna arfvinge finge behålla lifvet. Också föröfvades barna-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free