- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
178

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

BORTRE INDIEN OCH DEN MALA JISKA ARKIPELAGEN.

på sin aktning för svärföräldrarna knäböjer inför dessa och, med båda
händer för ansigtet, bugar sig ända ned till jorden. Först härefter är
det de nyförlofvade tillåtet att se och tala med hvarandra.

Närmaste omsorgen för såväl den blifvande mågen, som hans
svärfader, blir nu att anskaffa material till det nya boningshuset, hvilket
vanligtvis uppföres bredvid svärföräldrarnas; derefter följer inbjudning
till slägt och grannar att biträda vid dess slutliga inredning, hvilket
begripligtvis gifver anledning till mycket representerande och
musicerande, stor betelåtgång och ändlöst kalasande. Sedan allt är i ordning,
utställas till åskådande de skänker — äfven af slafvar — bruden erhållit,
hemgiften uppräknas, penning efter penning och det hela, hopskjutet i
en hög, bestänkes med olja samt betäckes med välluktan"de blommor,
och sist ställes på högen en af ris bakad kaka — allt sinnebilder af de
allmänna välönskningarna, hvilka gå ut derpå, att dessa förnödenheter
under parets sammanlefnad aldrig måtte tryta.

Följa så inbjudningarna till bröllopet, hvilka, eget nog, utgå från
bruden och kringbäras af en prydligt klädd gosse, hvilken derjämte på
en tallrik medför ett förråd af den oundvikliga beteln. Vid det
högtidliga tillfället anländer först brudgummen, sedan bruden, omgifven af
sina festligt prydda väninnor och qvinliga anhöriga; de manliga och
qvinliga gästerna skiljas genom ett förhänge från hvarandra.
Ceremonien eller ’’begjutningen" förrättas af flera prester på en estrad, på
hvilken brudparet för detta ändamål tagit plats; efter aktens slut
utbytas mellan de nyförmälda de ömsesidiga skänkerna, hvilka alltid
bestå af kläder, och, sedan de officierande presterna undfått sin
förplägning, hålles ett slags familjemåltid, vid hvilkens slut brudgummen ensam
drager sig tillbaka till sitt nya hem. Först sent på aftonen den
följande dagen föres bruden—-efter ännu en festmåltid i det gamla
hemmet — af slägtens äldsta medlemmar till detta nya hem, der brudsängen
bäddas af något med henne beslägtadt, blomstrande och med afkomma
välsignadt äkta par, hvarpå moraliska förmaningar afsluta den långa raden
af formaliteter. Ännu ett efterspel återstår dock, nämnligen vid den första
arfvingens födelse. Först efter denna glada tilldragelse träder nämnligen
den unga makan i oqvald besittning af sin utstyrsel, hvilken dittills
undanhållits henne.

Norr om det egentliga Siam, i den trakt, der Mekong, den största
af alla Bortre Indiens floder, upprinner, eller hufvudsakligen i de vilda
och föga kända bergen på gränsen af den kinesiska provinsen Junnan,
hafva laos-folken sina hemvist. De flesta etnografer räkna dessa folk
till den så kallade mongoliska gruppen och beteckna Tibet såsom deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free