Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMRE INDIEN.
123
Sin gömma lemna, blott du röjes, men’skor
Och fåglar, redo att sin föda söka.
Den dödlige, som fromt i bön dig nalkas,
Med nåd du rikligt hugnar, o, gudinna!
Rörande nutidens hinduism kunna vi tillägga följande. Den är
delad i tvänne partier: vischnava och saiva, af hvilka det ena blickar
upp till Vischnu, såsom allt det godas gifvare, medan det andra, som
dyrkar Siva, tror menniskans lycksalighet härflyta af hennes egna, goda
gerningar, utan behof af gudomlig hjelp. Dessa riktningar äro, som
man finner, hvarandra rakt motsatta, hvilket emellertid ej hindrar, att
kretsen af religiösa föreställningar hos det ena partiet har tillräckligt
många beröringspunkter med det andras, för att betaga de dogmatiska
motsägelser, hvilka kunna förefinnas, deras verkan. Ja, enligt påstående
af en grundlig forskare i hinduismen, John Robson, skall nämnda lära
till och med gent emot de mångfaldiga sekterna gå så långt i sina
sträfvanden för enhetens bevarande, att den ikläder äfven den
osedligaste och mest förderfliga vidskepelse en religiös-filosofisk drägt, och
på sådant sätt på sin egen grund och botten öfverflyttat de mest
afvikande irrläror, till följd hvaraf vissa af dessa blifvit nära nog
oan-gripliga. Nekas kan emellertid ej, att hinduernas moderna troslära
innehåller oomtvistliga moraliska sanningar och predikar dygder, hvilka inom
hvarje tidehvarf varit och, konservativ, som brahmanismen är, sannolikt
äfven i aflägsnaste framtid skola förblifva af största inflytande på
hinduernas sociala lif.
Vi hafva varit något omständliga, då kännedommen af dessa
detaljer synts oss ett oeftergifligt vilkor för vinnande af en närmare insigt
i det hinduiska folkets så egenartade lif. Härunder hafva vi emellertid
blott berört sakens ena sida, den religiösa. Deri sociala — som
visserligen, strängt taget, knappt låter skilja sig från denna — finner sitt
typiska uttryck i en annan, för Indien egen institution, nämnligen
kastväsendet. Den nyare hinduismen har ej nöjt sig med vidmakthållandet
af den forna stränga afsöndringen olika klasser och stammar emellan,
utan derutöfver drifvit sin splittring af samhället i från hvarandra strängt
skilda grupper och underafdelningar — för att ingenting säga om den
naturliga skiljaktigheten mellan stammarna — till oerhörd höjd. Sedan
grundandet af det engelska väldet i Indien, har denna kastbildning
tagit sådan fart, att till och med landets muhammedanska invånare
ingått kastföreningar, hvarvid visserligen mindre eller, rättare, alis icke
börden, utan blott personligt värde och inflytande bestämt den kast,
till hvilken individerna ägt sluta sig. Det sistnämnda har naturligtvis i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
