Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄLARBÄCKENET.
233
under seklers förlopp småningom hopade tillsammans framför
dalarnas utgångsmynningar, men kan också i många flera fall hafva bestått
af andra materialier, än krosstensgrus. Att äfven de färdigbildade
rullstensåsarna mångengång, isynnerhet då lerlager tillika ingått i
deras sammansättning, kunnat, åtminstone för en kortare tid, bilda
en dam för en större eller mindre vattensamling, är ingalunda
otänkbart. Vi behöfva i sanning ej gå mycket långt, för att äfven i det
nedra landet träffa spår efter flera sådana dämningar och utskärningar.
Utskärningar inom Mälarbäckenet. Inom sjelfva Mälarbäckenet
kunna vi på flera ställen spåra dem. Denna sjö är nemligen nu, till
följe af de manga trånga sund och vikar, som dess vattenmassa
måste passera, innan den uttömmer sig i hafvet, likasom fördelad
i flera särskildta bäcken med hvar sin något olika nivå 1).
a) Vid Stockholm. Nåväl, flera af dessa sund och vikar
öfver-tväras just af rullstensåsar. Längst i öster vid sjelfva utloppet
framstryker Stockholmsåsen från det forna Brunkeberg öfver
Norrström, K. Slottet och den högre delen af sjelfva Staden inom
broarna ned till Slussgrafvarna (Söderström), på södra sidan hvarom
den åter fortsätter efter Götgatan förbi Skanstull öfver Årstavikens
och Hammarbysjöns dalgång. Tre utlopp af Mälaren torde sålunda
en gång hafva varit samtidigt genom denna ås afstängda 2). Längre
*) En närmare redogörelse härför är lemnad å sid. 6.
2) Då de två nordliga afloppen sedan genombrötos, blef Mälarens yta sänkt till
dess nuvarande nivå. Men om vid samma tillfälle åsen vid Skanstull, mellan
Mälaren (Årstaviken) och Hammarbysjön, äfven genomskars, är omöjligt att nu
afgöra. Möjligen bildade sistnämnde sjö före den tiden en ingående vik af
Mälaren, försedd med ett trångt sund vid Skanstull. I så fall skulle
utskärningen der hafva yttrat sig i rigtning från öster till vester och icke, såsom vid
de båda andra fördämningarna, från vester till öster. Att för öfrigt
Hammarbysjöns nuvarande vattenstånd, som är något mera än 14 fot öfver Mälarens vid
Riddarfjärden, sedermera under Gustaf I:s tid blifvit genom konst uppdämdt
så högt, i och för anläggningen af Danviks qvarnar, synes af efterföljande
utdrag ur ett i Riks-Arkivet sedan Erik XIY:s tid befintligt »Begister uppå
Adelns igenvundne gods».
Pag. 114. »Sotholms häredt,
»Brennekyrchie Sochn».
»Anno & 1540 dhå Her Ture Person effter Salig och höglofflig Konung
»Göstaffs befalning lot byggie the Qverner vdi Daneviken, dhå ladis ödhe utaff
»vatn 5 gårder vdi Hamerby, ther utaff tilkom her Gabriel Christersson 4
går-»der, för hvilke han någet ther effter fick wederlag, men för her Tures gård
»fick her Ture intet wederlag, dherföre dömbdis honom therföre wederlagh».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
