- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
119

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RULLSTENSGRUS. HU

Södermanländska biåsarna, som återfinnas i de norr om Mälaren
belägna trakterna eller som der hafva sina motsvarigheter. Dock
är detta förhållande ingenstädes så framstående, som i vestra
delarna af Nyköpings och Westerås län mot Orebro länegräns, hvarest
man, i trakterna norr om Arboga ån mellan Köpings- och
Lungers-(Norrköpings-) åsarna, förgäfves söker det minsta spår efter någon
bland de många biåsar, som söder om nämnde å kunna förföljas
på ömse sidor om sjön Hjelmaren. Till motsats häremot kunna
dock anföras de bergbundna trakterna mellan Bråviken och sjön
Yngaren, inom hvilka råder en ganska stor, flerstädes nästan
fullkomlig, fattigdom på alla mera sammanhängande eller framstående
åsbildningar.

Åsarnas rygglinier stiga och falla med underlagets absoluta höjd.

Af längdprofilerna å Tab. 9 och 10 hafva vi sett, huru brutna och
vågformiga åsarnas rygglinier kunna vara1), och huru de ena gången
uppstiga till 100—150 fots höjd öfver foten, andra gången åter
nedsjunka alldeles till jemnhöjd med omgifvande slättmarker2). Och
af samma profiler finna vi äfvenledes, huru åsarnas rygglinier,
oberoende af denna vågighet, stiga och falla med absoluta höjden hos
de trakter, genom hvilka de framstryka, ett förhållande så mycket
mera värdt att ihogkomma, som derigenom en ytterligare antydan
gifves om åsarnas uppträdande oberoende af landets reliefform eller
af dess ytas stigning eller fallande.

Åsryggarna beherrska stundom hela trakten. Af nyssnämnda
genomskärningar, jemnförda med tvärprofilerna å Tab. 11, framgår
dessutom tydligen, att åsarna, ehuru deras rygglinier för långa
sträckor mer och mindre nedsjunka under den närmast öster derom
befintliga vattendelningsryggen, dock mångenstädes utöfver
betydliga vidder icke blott uppstiga öfver alla i närheten befintliga höjder,
utan äfven i reslighet öfverträffa sjelfva den nyssnämnde på längre
afstånd framgående vattendelaren, så att de då med allt skäl lämna
sägas beherrska hela den omgifvande trakten. Den å längdprofilerna

x) Genom den stora höjdskalan i förhållande till längdskalan (40:1) har
emellertid förloppet af åsarnas rygglinier kommit att å profilerna framstå mera brutet
och vågformigt, än det i stort betraktadt är.

2) Denna vågighet är till en del visserligen ett minne från den tid, då åsarna
uppkastades, men torde väl till någon del också härröra från sedermera
inträffade, mera tillfälliga och lokala denudationen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free