Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSTENSGRUS. 79
hvaraf det ena har den för trakten normala rigtningen i N. 5°—7° W.
och det andra, som, efter korsningssättet att dömma, tyckes vara
äldre, går i N. 45°—50° W. — Ett likartadt förhållande är också synligt
på den lilla Gösholmen i Mälarfjärden Galten strax vester om
Qvicksund: här har man äfvenledes två räffelsystemer, det ena, det
i trakten normala, i N. 15°–20o W., det andra i N. 85° W. — Uti en
berghöjd något sydost om Öfvernäs by, i närheten af Strömsholms
slott, ser man tre systemer af räfflor, ett i N. 10° W., ett i N. 5° O.
och ett i N. 55° W. — Ett fjerde exempel med en ännu större afvikelse
i de olika räffelrigtningarna kan anföras från de släta
lerskifferhällarna nedanför den nya bron öfver Svartelfven norr om
Grythyttan i Örebro län: man ser nemligen här ett system grofva räfflor
gående N. 7° W., hvilket också är den normala rigtningen i trakten,
och derjemte ett annat system af fina och tätt liggande repor, som
med en rigtning af N. 70° Ö. öfverkorsa de grofva räfflorna.
Vid norra stranden af Dalbosjön (Wenern) ser man på
Wermlandssidan, huru de normala räfflorna gå N. 30° Ö., under det att
på Dalslandssidan söder om Åmål detta normala räffelsystem
öfver-korsas af ett yngre, hvars rigtning är N. 15°—20° W., och hvilket
härstammar från glacialtidens sednare perioder, då ingen allmän
inlandsis, utan endast separatglacierer förefunnos.
Räfflor i lodräta eller brant stupande bergväggar. Icke sällan
finner man äfven bergens lodräta eller brant stupande väggar
afslipade och försedda med räfflor eller repor, som än äro alldeles
vågräta, än bilda en mindre vinkel mot horisonten. På vestra kusten,
isynnerhet i Bohus län, äro dessa företeelser alls ingen sällsynthet.
Men äfven vid flera ställen på östra kusten kunna de iakttagas,
bland andra strax öster om Näfveqvarns herrgård vid Bråviken i en
mot sjön vänd brant bergvägg nära den s. k. Skutviken, vid
Damgrufvorna i Tunabergs socken, vid Bränn-Ekeby by i Nikolai socken
nära Nyköping, m. fl. a. st. — På det s. k. Komötefallsberget
nordost om Bjursjön i Skinnskattebergs socken och Westerås län,
bladet »Malingsbo», ser man en enstaka större klippa af
glimmerskiffer höja sig öfver bergets platå, en äkta s. k. Rundhöcker, på
hvars ena branta sida tydliga räfflor i horisontelt läge äro inslipade.
Att för öfrigt hela kusten af Bohus län i hög grad utmärker sig för
tillvaron af dylika s. k. »Rundhöcker» eller roches moutonnées»,
hvilkas mjukt afrundade ullsäcklika former fängsla främlingens upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
