- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
23

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING. 23

sitt område varit vidsträcktare och högre upplyftadt öfver hafvets
nivå, än nu för tiden. 1)

All anledning är således att ifrågasätta, huruvida icke det
område, som nu intages af Östersjön med dess norra vik, Bottenhafvet,
vid denna tid kunnat till någon större eller mindre del utgöra fast
land. Den tanken ligger nemligen nära, att den siluriska formation,
hvars olika länkar vi nu träffa icke blott på det Småländska
kustlandet, på Öland och på Gottland, utan äfven ännu mera ostligt på
Dagö och Ösel, likasom i det närbelägna Estland, Lifland och
Ingermanland allt till Petersburg, då kunnat bilda ett
sammanhängande bälte tvärs öfver Östersjön, äfvensom att de
tertiärbildningar, som nu ligga utbredda i Östersjöns södra kustländer uti
Pommern och Ost-Preussen samt på Danska öarna, och hvaraf några
spridda obetydligare spår träffats äfven på Skånska kusten,
möjligen då sträckte sig norr ut till mötes såväl med sistnämnde kust2),
som med det nyss antydda siluriska landbältet.

Öppen förbindelse mellan Östersjön och Ishafvet. Men om också
Östersjöns område i dess södra del vid tertiärperiodens slut i
verkligheten icke varit fullt till den grad inskränkt, som nu gissningsvis
blifvit antydt, torde detsamma dock varit ojemnförligt mycket mera
begränsadt, än dess nuvarande utsträckning ger vid handen. En
öppen förbindelse egde likväl efter all sannolikhet rum med Ishafvet
och denna torde, såsom redan Forchhammer för längesedan antydt;
i främsta rummet böra sökas i rigtning af nuvarande Finska viken
åt öster och nordost förbi Ladoga- och Onegasjöarna. Huruvida
äfven samtidigt en annan gemenskap förefanns från Östersjöns

1) Åtminstone så mycket, som svarar emot höjdskilnaden mellan nuvarande
hafsyta och den gräns derunder, till hvilken räffelfenomenet finnes utprägladt.

2) Ett sådant landfäste mellan Sveriges sydligaste del och Europas kontinent
under någon viss tid före den närvarande har också redan förut blifvit
framstäldt såsom mer än sannolikt. Jag behöfver blott erinra om Herr
Professor Nilssons forskningar öfver detta ämne, som gjort oss bekanta med
en forn tillvaro i Skåne af flera längesedan utdöda däggdjur, såsom
grottbjörnen, uroxen, bisonoxen, renen, vildsvinet o. s. v., men hvilka djurlemningar,
så vidt iakttagelserna hittills räcka, fåfängt eftersökas i andra delar af vårt
land, utan tvifvel af den orsak, att landets orografiska former då för tiden, i
förening med öfriga naturförhållanden, hindrat deras vidare framträngande mot
norden. En vigtig antydning om tillvaron af ett sådant landfäste under
glacialtiden har äfven från rent geologisk synpunkt blifvit lemnad genom de
iakttagelser, som jag sommaren 1864 hade tillfälle att i Skåne anställa och hvarom
mera sedan.

J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free