Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ashtabula draga årligen emigranter till tusental, mest
lösa unga karlar, hvilka arbeta här och der en tid,
tills de ledsna eller bli afskedade eller vilja försöka
lyckan på annat håll. De mera stadigvarandes antal
torde uppgå till omkring 500. Ingen prest eller egen
kyrka finnes, men herr E., biträdd af en och annan
bland männen, plägade hålla gudstjenster och
nykterhetsmöten i den svenska kyrkan. Försök ha blifvit
gjorda att anställa en egen prest, men de ha icke
utfallit lyckligt.
I allmänhet äro de emigranter som komma hit
af ett ganska depraveradt slag, och dryckenskap,
slagsmål och lätja de herskande lasterna bland dem.
Såsom öfver allt annorstädes i Amerika, lefva finnarna
i Ashtabula ett lif för sig. Männen kunna möjligen
litet dålig engelska, men qvinnoma i regeln alls icke,
lika litet som barnen innan de komma i skolan.
Denna okunnighet i landets språk är allmän bland
dem. Yi påträffade i ett tyfuslasarett i Chicago en
karl från Kalajoki, som vistats nära ett år i Amerika
och icke kunde ett ord engelska. Naturligtvis
försvårade detta hans skötsel, hvilket han sjelf erkände. I
Washington erhöllo vi underrättelse, att en finne var
inspärrad på ett dårhus i ett grefskap någonstades
i staten Missouri, men att man begynt misstänka att
han var klok och genom ett misstag blifvit ditförd.
Ingen kunde emellertid tala med honom och vår
sagesman uppmanade oss ifrigt att sätta oss i
förbindelse med dårhusläkaren. Tyvärr blefvo vi helt
ovän-tadt skilda från vår sagesman, som icke lemnat oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
