Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vittnesbörd, efter varseblifningen och meningen. Och icke
det allenast. Det kommer ej blott efter dem, det kommer
med anledning af dem. Jag skulle aldrig för min tanke
framkalla det skönas begrepp, om jag icke förut hade sett
med mina ögon eller med nigot annat af mina sinnen
uppfattat sköna ting. Platon är den förste i att erkänna
detta. Och att han kan erkänna detta, det kunna vi
likaledes af det nyss anförd inse. Det är ju hans mening,
att de omtalade lägre kunskapsformerna i sig innebära
nigot af kunskap, hvilket nigot just är ett lån från
vetandet. De hafva då detta något gemensamt, och genom
detta gemensamhetsförhållande är en brygga slagen, som
bereder en öfvergång från den ena sidan till den andra,
d. v. s. från den lägre och oegentliga kunskapen,
varseblifningen och meningen, till den högre och egentliga,
vetandet. Att man nu i det stora hela går från
varseblifningen och meningen till vetandet och icke tvärtom, det
beror därpå, att i hvarje utveckling det lägre föregår det
högre.
Beträffande åter det sätt, hvarpå Platon närmare
bestämmer gemensamhetsförhållandet mellan de lägre
kunskapsformerna och den egentliga eller högsta, eller det sätt,
hvarpå han låter de förra leda öfver till den senare, så
är det redan i det föregående sagt, att han fattar detta
såsom en återerinring. Man erinrar sig t. ex. idéen om
det sköna, d. v. s. själfva skönheten, när man här skådar
sköna föremål. Denna förklaring blir också den enda
möjliga, i fall man å ena sidan vill undvika att härleda
vetandets fullkomligheter ur varseblifningarna och
meningarna, där de icke finnas, å andra sidan vill medgifva, att
vetandet dock alltid uppkommer i sammanhang med
varse-blifning och mening, och slutligen vill låta hela det
mänskliga lifvet, för så vidt det är ett subjektets eller personens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
