- Project Runeberg -  Stycken av Livets Ord /
162

(1930) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

DEN 6 JUNI.

Luk. 1: 39, 40. / de dagarna stod Maria upp och
gick med hast till bergsbygden, till en stad i Juda, och
horn in i Zakarias hus och halsade Elisabet.

När Maria kom till Elisabet, ’hälsade hon henne,
heter det. Och hurudan hälsning det måtte hava varit, det
kunna vi förstå av Elisabets svar. Det har utan tvivel
icke varit en hälsning lik den, varmed världens barn hälsa
varandra. Nej, vi kunna lätteligen föreställa oss, att i
denna hälsning varit ett överflödande Guds lov. I sådan
måtto är ock dessa två kvinnors möte för oss lärorikt.
Även behöva vi denna lärdom väl. Ty fastän man tror
på Herren Jesus, kan det hända genom djävulens list och
vårt eget kötts tröghet, att den inbördes umgängelsen blir
alltför mycket förvärldsligad och lösaktig. I början av
sådant förfall kännes väl därvid stor tomhet och
-samvetets oro, men låter man det hava sin gång någon tid, så
inträder småningom ett tillstånd, i vilket man icke
vidare är vaken över vikten av en helgad umgängelse. Därav
sker övermåttan stor skada, varför det är nödigt, att vai
och en i denna punkt vaknar upp, medan tid är. Annars
kan av sådan sömnaktighet slutligen följa insomnande i
döden. Djävulen skall icke försumma sig utan, var han kan,
försöka bringa oss i döden igen. Och icke nog därmed,
att sådan sömnaktighet skadar dig själv, den bliver ock
en snara för andra. Därtill skulle den välsignade
umgängelsen mellan Guds barn tjäna, att den ena vore den
andra till en fortfarande föresyn och uppmuntran i
kärlek, tro, gudsfruktan, vaksamhet och alla Andens frukter.
Men tänk då, om i dess ställe din umgängelse genom
världslighet, gyckel, fåfängligt tal och annat sådant blir ett
medel till att förvärldsliga även deras sinne och umgängelse,
som äro omkring dig! Detta kan dock lätt ske, syn-

nerligen om en äldre kristen giver sådant exempel bland
dem, som äro mer unga och oerfarna nådebarn. Lika gott
och ljuvligt det är, när Guds barn äro varandra till
upp-byggelse, så att den ene upplivar den andre till en
innerligare och gladare gudaktighet, lika förskräckligt är det,
när den enes umgängelse är såsom ett uttorkande väder för
den andre. O, Herre Gud, förbarma dig nådeligen över oss
och hjälp oss till en rätt vaksamhet även i detta stycke, att
icke djävulen må fördärva oss!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwlivor/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free