- Project Runeberg -  Stycken av Livets Ord /
108

(1930) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

DEN 13 APRIL.

1 Kor. 15: 54. Men när detta förgängliga ikläder sig
of or gänglighet, och detta dödliga ikläder sig odödlighet, då
uppfylles det ordet, som är skrivet: Döden har blivit
uppslukad till seger.

Det är mycket dåraktigt, att Guds barn stundom frukta
döden och graven. Det är sant: icke bliva de fördömda för
det, men att betrakta saker annorlunda, än de verkligen
äro, det har pina med sig, och vad tjänar det väl till att
pina sig själv? Om någon i skymningen ser ett
förskräckligt beläte målat på en vägg, men tror, att det är ett spöke,
då måste han med förskräckelse fly. Nu är det sant: det
målade belätet kan icke göra honom någon skada ändå,
men förskräckelsen och pinan — den hade han sluppit, om
han hade tagit ett ljus och sett efter, vad det var för något.
Och sammalunda förhåller det sig här: när förskräckelse
för döden påkommer, så tag Guds ljus och se efter, vad
döden är, nämligen intet annat än en slagen fiende, den där
ingen makt har med dem, som leva i Jesus. Men kan du
ändå icke bliva lugn och oförskräckt emot honom, så
kommer väl en dag, då du får se, att han intet mer var att
frukta. Ja, säger du, men tänk, om jag i själva
dödsstunden tvivlar och fruktar, då är jag ju fördömd? Svar:
Det var en fader, som skulle bära sin lille son över
en ström. När de voro komna mitt ut i strömmen, blev
sonen förskräckt för forsens dån, och då sade fadern: »Nuväl
— efter du är rädd» — och så kastade han honom i
strömmen. Tror du den historien! »Nej», säger du, »det var en
osanning», men om Gud menar du, att om du bävar, när
du kommer mitt i forsen, så kastar han dig ifrån sig i
strömmen ! Menar du, att det är för den orsakens skull han
kallas fader över allt, vad fader heter i himmelen och på
jorden? Skulle det vara för den skull han sänt sin Son i
döden? Nej, Gud vare lov! Bättre vore det visst, om du i
tron vore oförskräckt, ty då sluppe du mycken pina; men
är du förskräckt, så går väl din förskräckelse över, när du
kommer hem. Ty hem kommer du ändå, eftersom du tror
på Jesus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwlivor/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free