Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIGINNAN KRISTINA och ADELHEID.
HERTIGINNAN (vänd mot Sigurds lik.)
Och ett åt dig, som lifvet offrade,
fastän förgäfves, för Kristinas skuld.
Hvad ljuflig villa, då jag i ditt sköte
om saligheten drömde, — vid din hand
från-jorden flög, till bättre tiders möte,
till blomsterdalar i de sällas land!
Ur svindelns trollverld, till den rätta åter
man ryckte mig; — och på ditt stoft jag gråter.
Änn väntar mig en bitter kalk, att tömma;
dess galla ren i dag jag smakat har.
Min höghets bländverk blir mig lätt att glömma,
0,*att dess misstning räddade min far!
Gud, gif mig styrka till att skåda faran
så lugn som han, nyss der i bödelskaran.
Och faller han; min sista" tår skall gjutas
i något klosters undangömda cell.
Tack, Adelheid! att jag ännu fått slutas
till vänligt bröst, i lefnadslyckans qväll.
Allt är förbi. — Mitt öde att försona,
på dödens altar offrar jag min krona.
(Knäböjer ; tager Furstekronan af fiufvudet och lägger den för
Sigurds fotter.)
Slut.
* * i-Wr. <>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
