Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANSHELM.
Du måste! säger jag.
HERTIG WALDEMAR.
Förryckte Munk!
har du en lycklig kärleks sötma njutit?
ANSHELM.
Nej, Gud ske lof.
HERTIG WALDEMAR.
Så tala ej om pligter.
Betänk, att hvad du söker röfva bort
ifrån mitt hjerta, kyrkan sjelf mig gifvit.
ANSHELM.
Den djerft bedragna kyrkan, — det är sannt;
men lika sannt, att synden dig anfäktar
och det förbjudna retar ditt begär.
Ej längesen jag såg dig öfvermätt
af alla de behag, du ostördt hade
uti ditt Våld. Kristina, icke mer
en dyrkad älskarinna, blott gemål,
af andra skymdes bort.
HERTIG WALDEMAR.
Jag brottslig varit.
ANSHELM.
Du är det dubbelt nu, då du kan glömma
hur dina rättigheter djupt i stoftet
den gamle Marsken trampat — och för hvad?
Jo, för en qvinna, redan egd utaf
en annan.
HERTIG WALDEMAR.
Vik tillbaka, frestare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
