Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag måste tala med hennes majestät, hör ni! Hon skall varnas. Aj, jag tror att jag är stucken genom lifvet! Riktigt; man har förbundit mig.»
»Ja, ni är stucken på lönmördarvis,» inföll kvartermästaren; »men glöm ej att ni är soldat och bör tåligt lida. Om icke djäfvulen kommit med i spelet, skola vi väl en gång få rätt på italienaren, eller hvem han är, och då... räkna på mig!»
»Huru mår ni för öfrigt?» afbröt doktorn; »det är vanligt att man efter sådana färder känner feberhetta, ofta nog en följd af förutgången kärleksbrand eller galanta äfventyr.»
På muskelspänningen i Adolfs ansikte kunde man märka, huru illa han upptog den yttrade misstanken; men i detsamma öppnades dörren af Fransiska, som, efter en blygsam hälsning, sade till doktorn: »Hennes majestät har blifvit orolig, sedan ni dröjer så länge hos den sjuke, och befallt mig efterfråga hans tillstånd.»
»Medlemmarne af det vackra könet, de må bo i palats eller kojor, kunna icke lägga bort en viss inquietude. Vi vetenskapsmän få aldrig förhasta oss. Undersök noga och besluta sedan, var Æsculapii grundregel; men ser hon, min lilla vän, hon känner icke auctores classici.»
»Drottningen vill icke vänta på svar, när hon låter fråga.»
»Bah, får väl lof när frågan ställes till lärda män. Instrumentet har lyckligtvis ej gått rakt in i lifvet; däremot tror jag, att mesenterica inferior kan vara något skadad; säg det om hon behagar.»
»Ett så barbariskt namn kommer jag aldrig ut med.»
»Latin barbariskt språk? Föraktliga idiotism! Jag vill själf gifva hennes majestät besked. Mesenterica inferior ett barbariskt namn, har man väl någonsin hört på maken!» mumlade doktorn, under det han uppsökte sin hatt och käpp för att lämna rummet.
Emellertid hade Fransiskas bleka, nästan förstörda utseende hvarken undgått kvartermästarens eller Adolfs uppmärksamhet. Den sistnämnde, som ej kunnat samla några rediga begrepp om sig själf, ägde fullkomlig fattning för allt hvad det älskade föremålet angick. »Är du också sjuk, goda flicka?» sade han mildt leende och räckte henne handen.
»Nej, jag mår mycket väl, herr von Findling,» svarade hon med nedslagna ögon för att dölja en framträngande tår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
