Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krucifixet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra mig orolig, ty, ehuru jag icke fruktar drottningen, kan jag ej säga detsamma om hennes hedervärda prästerskap och rikskansler. Gif mig en af dina klädningar jag vill ej längre dväljas i det spanska livreet. Men hvad går åt dig, har du blifvit döf?»
»Nej, jag var icke så lycklig att äga detta kroppslyte, när er förförande stämma nådde mina öron!» svarade Fransiska och vred händerna. »Att fela är förlåtligt, ångern allena kan godtgöra brottet. Se här, tag gärna denna klädning; men kom aldrig mer för min åsyn.»
»Din så kallade ånger infinner sig väl sent; med heliga ting leker man icke ostraffadt.»
»Detta är just hvad jag nu erfar. Er falska tunga smög förförelsens gift i mitt lättsinniga hjärta; grufligt fräter det omkring sig, och samvetet ropar: du har bortjollrat din eviga välfärd!»
»Yrar du människa? Drag dig till minnes, huru ömt jag bad dig noga öfverväga dina känslor, innan du lofvade den heliga jungfrun en obrottslig trohet. Sade du mig icke själf, att ingenting kunde skänka dig lugn? Och då du fattade ditt beslut, var jag ej en gång tillstädes. Att återgå till ditt förra intet, eller under den enda saliggörande religionens sköld ernå lycka, stod i ditt fria val. Det första upptäckande ord som halkar öfver din tunga blir din dödsdom; och så visst som den heliga jungfrun lefver, skall du icke undgå att falla offer för min hämnd!»
»Min Gud, min Gud! Hvem räddar mig?»
»Du är räddad, blott du ej stöter vänskapens moderliga varning ifrån dig. Känner du verkligen en oroande villrådighet inom ditt bröst, så haf åtminstone tålamod ännu någon tid, innan du störtar dig i fördärfvet. Snart nog torde du få erfara, huru sanningen segrar. Fortfar att noga observera allt hvad drottningen tar sig till och underrätta mig därom, ty därpå beror möjligheten att kunna göra din lycka. Det bref, jag låtit Findling frambära till Kristina, skall gifva dig ett mer än tillräckligt bevis, att jag också förmår något öfver henne.»
Fransiska stod i begrepp att svara, då hon hörde någon nalkas och förblef stum. Småleende inträdde Adolf, sägande: »Hennes majestät låter genom mig underrätta er, att hon visst icke misstänker sin trogna tjänarinna för någon delaktighet i denna människans vanvettiga upptåg. Till dig åter,» tillade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
