Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hertigens page
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA KAPITLET.
Hertigens page.
Hvar och en som tillbringat en vinter i Stockholm måste medgifva, att denna för öfrigt så angenäma ort besväras af en ledsam, förtidig skymning, synnerligen i den del som kallas Staden. Femtionio graders polhöjd vore redan mer än tillräcklig att göra dagen kort, utan att den behöfde ytterligare minskas genom trånga gator; men detta fel mot byggnadskonstens bättre regler, som än i våra dagar kostar mången onödig mark ljus, har ej kunnat undanrödjas och tyckes vid första påseende vittna om, att förfädren lefde i ett husligt mörker, innan malmarna blefvo bebyggda.
Medeltidens oupphörliga krig fordrade väl, att städerna omgåfvos med ringmurar, för hvilkas minsta möjliga utsträckning husen måste hopträngas till en tät, af några smala gångar genomskuren massa; dock torde byggnadssättet äfven kunna anses som ett slags måttstock på folkens bildningsgrad. Grekernas och romarnes lätta, ljusa boningar uppväcka en glad beundran, då däremot vildens jordhydda, muhamedanens fönsterlösa harem, riddarens trånga gråstensborg och klostrets mörka cell ingifva en känsla af vantrefnad eller medömkan.
Där despotismen och okunnigheten varit rådande, har deras afbild mörkret blandat sig som en ingrediens i hvarje företag; men i samma mån upplysningen med dess följeslagare tankefriheten framgått, hafva de små färgade rutorna lämnat plats för stora fönsterskifvor, husen blifvit rymligare samt städerna fått stora torg och breda gator. Det förbättrade statsskicket är nu ett långt säkrare värn kring den obeväpnade medborgarens öppna egendom än forntidens tjocka ohyggliga murar.
Om Adolf Findling strax efter sin ankomst till Stockholm, klockan vid pass tre eftermiddagen, icke just resonerade på samma sätt som vi nu gjort, kunde han likväl icke undgå att för sig själf smågräla öfver den hastigt infallande skymningen, då han från ett värdshus på Österlånggatan tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:38:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/psadolf/0022.html
